Historik för -inge
- -inge, -unge, -unga, ortnamnsändelser. De flesta innehålla gen. plural av personbeteckningar på -ing (-ling), -ung, t. ex. Sværting, avkomling av en Svart eller medlem av hans familj, eller Aklung, till ett kortnamn *Akle, eller, med geografiskt grundord, Utrung, en som bor vid sjön Uttran; härav genitiv plural Sværtinga, Utrunga och så vidare, dvs. deras (by) som höra till Svart eller som bo vid Uttran och så vidare, jämför Göinge, Konga, Lösing, Memming, Närdinghundra och så vidare De till grund liggande personnamnen ha ofta karaktär av kortnamn (jämför under Ribbing). Ortnamnen ha ofta etymologiska motsvarigheter i Tyskland o. England. De flesta torde härstamma från äldre järnåldern o. folkvandringstiden. — Dessutom finnas en del grupper »oäkta» inge-namn, t. ex. stelnade kasusformer av medelst suff. -ing- bildade namn (utan förmedling av personbeteckningar), t. ex. nom. singular fornsvenska *Risinger, till ris, småskog, dativ Risingi, *Sændinger, till sand och så vidare, i svenska Risinge, Sänninge och så vidare — Se författare Om de svenska ortnamn på -inge, -unge o. -unga Gborg 1904 samt beträffande åldern Ortnamn på -by s. 133. — Av dessa ortnamn på -inge ha sekundärt en del familjenamn på -ing bildats, t. ex. (i vissa fall) Billing. Ytterst få dylika härstamma nämligen från de gamla släktskapsord på -ing. som till en stor del ligga till grund för dessa ortnamn. Ett sådant är emellertid Ribbing (se d. o.).
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.