fena

Synonymer till fena

adj.

subst.

Användarnas bidrag

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

1. rörelseorgan hos vattenlevande djur, speciellt fiskar;
  (vardagligt ord) utan att röra en fena alldeles stilla || -n;
  fenor
1. (vardagligt ord) vara fena på något vara mycket duktig på, vara expert på || oböjl.

Inte röra en fena
Betydelse: Inte röra sig ur fläcken; vara blick stilla
Exempel: Hon var hängig och hade inte rört en fena på hela dagen

Vara en fan på något
Betydelse: Vara väldigt duktig på något
Exempel: Min son är en fan på träslöjd
Vara en hejare på något
Betydelse: Vara väldigt duktig på något
Exempel: Hon är en riktig hejare på att knyta knopar
Vara haj på något
Betydelse: Vara skicklig på något
Exempel: Han är väldigt haj på datorer
Vara hemma på något
Betydelse: Vara bra på något
Exempel: Hon är hemma på grammatik

Däremot hade han toppbetyg i musik och var fena på den schweizertyska dialekten som nästan ingen förstår.
Perry skojar att han kan bli fena på debatter om han ställer upp i det dussinet sådana som planeras till slutet av januari.
Men han är också fena på att öppna champagneflaskor och dekantera rödviner.
Han har stor hjälp av musen Reepicheep som är fena på att hantera svärd.

Nu ska Intel istället tillverka den som en kiselplatta med en fena som sticker upp och får då tre sidor med grindar.
Nu kommer transistorerna i stället att tillverkas som en kiselplatta med en fena som sticker upp.
Nätet hade skurit in i valens fena och tros ha suttit fast i flera dagar innan valen befriades.
Citys burväktare hann inte röra en fena innan bollen seglade in i bortre krysset.
Dessvärre har de här länderna knappt rört en fena hittills.

fena, Spegel 1712, antingen utvecklat ur fornsvenska fina eller i yngre tid uppkommen utvidgning av ett fornsvenska *fin = äldre nysvenska fe(e)n, fänn, Lex. Linc. 1640 och så vidare (även fen plural) = svenska dial.; av urgermanska *finō(n)-; besläktat med likhet. medellågtyska vinne (nyhögtyska finne), anglosaxiska finn (engelska fin) med -nn-, möjligen uppkommet ur n-stamsböjning (jämför kvinna: gotiska qinō); med m-avledn. i svenska dialekt fime, flaml. vimme (även: snärp); jämför för övrigt svenska dialekt fen n., fena, agn, borst (jämför kofen, svenska dialekt kornfena), norska finn m., Nardus stricta m. m.; av urindoeuropeiska rot (s)pin- i fornhögtyska spenala, nål, i avljudsförh. till latin spīna, törntagg; latin pinna, fena, tinne med mera, kan innehålla gammalt -nn-, men även utgå från ett *pit(s)nā, *pidnā med mera, jämför litauiska spitnà, späntorn; av en enklare urindoeuropeiska rot (s)pi, vara spetsig, i latin spīca, ax, jämför finne, spik, spira osv.