Synonymer till greve

• 1. (person med en) hög adelstitel, den högsta i Sverige;
     i grevens tid i sista minuten || -n;
     grevar
• 2. se fettgreve || -n;
     grevar

Uttryck som innehåller greve

• I grevens tid

  Betydelse: I sista stund

  Exempel: "De kom till flygplatsen i grevens tid"

1. greve = fornsvenska = fornisländska o. fornnorska greifi (med ei genom ljudsubstitution ss. i reikna, se räkna, jämför steinn = medellågtyska stên), från medellågtyska grêve (*grāƀion-) = fornhögtyska grâvio, jämför fornhögtyska grâvo (nyhögtyska graf); ursprungligen om vissa högre kungliga ämbetsmän, särsk. föreståndare för ett område, sedermera ärftlig värdighet. Den äldre betydelsen kvarlever i t. ex. nyhögtyska deichgraf, medellågtyska dîk-grêve, överuppsyningsman över skyddsdammarna i ett landskap, holländska pluimgraaf, hönsvaktare, nyhögtyska dialekt grêbe, byfogde. Ofta fört till roten i gotiska gagrêfts, befallning (i så fall egentligen: befallningshavande), o. skilt från anglosaxiska geréfa, girǽba (groeba), föreståndare (*garōƀian-, jämför engelska reeve, byfogde), scírgeréfa (engelska sheriff), föreståndare för ett visst distrikt, scír, som bland annat förts till fornhögtyska ruova, tal, fornisländska o. fornnorska -róf (alltså: anförare för en skara eller dyl.). Förbindelsen mellan de nyhögtyska o. anglosaxiska orden hävdas dock senast av Loewe Zfvergl. Sprachf. 48: 100 medelst antagande av ett *gagrāfo, *gagrāfio, varav genom haplologi fornhögtyska grâfo, grâfio. Enligt Brøndal Substrater og laan s. 145 f. o. tidigare Heyne Wörterb. utgå dock samtliga orden ytterst från den bysantinska hovtiteln graphev́s, egentligen: skrivare, varav på merovingisk latin bildats graphio, hos frankerna i Gallien beteckning för en kunglig ämbetsman; jämför franska greffier, domstolsnotarie (*graph[i]arius). De anglosaxiska formerna ävensom fornhögtyska grâvo kunde innehålla ett *grāfus, av graphev́s: i anglosaxiska återges latin ā både med é o. ǽ. — Grev framför namn, särsk. vanligt under 16- o. 1700-t., från nyhögtyska — Komma i grevens tid, i en lycklig stund, numera dock vanligen: i sista minuten; jämför: Printz Eugene dog i Grefwens tid (1736), dvs. 'i behaglig tid'. Enligt Tuneld 5: 242 (1773) kallades den för de underhavande lyckliga tiden under greve P. Brahe d. y:s friherrskap i vissa delar av Finnland för »grevens tid». I Danmark med motsatt betydelse, med syftning på »grevefejden» under greve Kristoffer av Oldenburg (Dalin Hist).