Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?
Vad betyder harpa?
- ett stränginstrument
- redskap med såll för sortering av till exempel potatis, grus
- (vardagligt ord, nedsättande) frånstötande kvinna || -n;
harpor
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Hur används ordet harpa?
subst.
Undervisning sker i alla instrument: vill man inte spela fiol i skolans kammarorkester kan man ta upp harpa eller jazzsång.
Hans mor spelade både piano och harpa och var därtill en stor operavän.
Även här kom musiken in i sammanhanget eftersom en kvinna vid en harpa eller i färd med att sjunga kunde ge en naturlig bild av de kläder som lämpligen bars i sådana salongsmiljöer där kvinnor förväntades musicera.
Dom som hette Blodwen brukade alltid spela harpa och för hennes barnöga var dom änglar.
Eller Nero som satt och spelade harpa när Rom brann?
Som man kunde tänka sig att en ängel knäppte på sin harpa långt där uppe i himlen.
Första satsens smygande inledning med en sorgsen harpa mot träblåsets långdragna och färgskiftande toner ledde över till ett tonspråk som faktiskt kändes tvillingbesjälat med Allan Pettersson.
Gångbron som ser ut som en harpa har ritats av det unga kontoret Main Design som också placerade sig i Sundsvalls brotävling.
Hon hade redan i tidiga år fått lära sig spela harpa och cittra samt sjunga.
Ursula berättar att hon är en tredjedel av den kringresande absurdistiska akrobatensemblen Tumble Circus där hon spelar harpa på ett okonventionellt vis med mycket kroppskontakt.
Man får använda harpa för att skilja agnarna från vetet.
Trots att det var han som börjat bråka med henne så skrek han åt henne att hon var en vidrig harpa och att han inte orkade med henne längre.
verb
Harpa linserna och skölj dem innan du kokar dem.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Historik för harpa
- 1. harpa, substantiv, vanna, o. 1750, = danska dialekt, engelska dialekt harp ds.; enligt Sperber WuS. 3: 68 f., med stöd av ett gottl. harpa i betydelse 'harv o. räfsa', ursprungligen: avhugget träd med kvarsittande grenstumpar (använt som primitivt åkerredskap) o. urbesläktat med harv; (med i så fall sekundär betydelse) lånat i italienska arpa, klo (jämför harpun); enligt allmänt o. sannolikare antagande dock av följande ord (efter likheten); jämför harpa 2.
- 2. harpa, musikinstrument = fornsvenska, fornisländska o. fornnorska = medellågtyska harpe, fornhögtyska harpfa, harfa (nyhögtyska harpfe), anglosaxiska hearpe (engelska harp); samgerm. ord (dock ej i got.), *harp(p)ōn, av latin författare på 400-t. omtalat som ett barbariskt (germanskt instrument); inlånat i rom. språk: franska harpe, italienska arpa osv.; rotbesläktat med nyisländska harpa, knipa, herpast, draga sig krampaktigt tillsamman, och så vidare (se följande o. jämför harv), jämför (det egentligen urgermanska) italienska arpa, klo (se föregående o. jämför Brüch Einfl. d. urgermanska Språk auf das Vulgärlatin s. 158 n. 4); alltså syftande på handgreppet vid spelningen eller också på instrumentets krökta form (enligt Sperber är namnet överflyttat från föreg.).
- 3. harpa, gammal kvinna, t. ex. Serenius 1734, jämför fornisländska o. fornnorska munnharpa, namn på troll, kvinna, sydty. dialekt harpf, bland annat käring; i avljudsförh. till norska hurpa detsamma, till nyisländska harpa, knipa, svenska dialekt harpa, vara stel, styv, harpa ihop, draga eller sy tillsammans, och så vidare (se föreg.), alltså egentligen: hopknipen, skrumpen, jämför skarp.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Liknande ord till harpa
harpa i sammansättningar
Rösta på användares bidrag
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
För mer information, klicka på informations-ikonen nedan.
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.
Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!
Nästkommande ord
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Olga
Rysk variant av det nordiska namnet Helga: helig eller vigd åt gudarna.
Helga
Femininvariant av det nordiska namnet Helge som betyder helig eller vigd åt gudarna.
Besläktade namn: Helle, Hella, Elga
Mest söktaföregående vecka
Hur böjs harpa?
| singular | plural | |||
|---|---|---|---|---|
| obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
| nominativ | en harpa | harpan | harpor | harporna |
| genitiv | en harpas | harpans | harpors | harpornas |
| aktiv | passiv | |
|---|---|---|
| grundform | att harpa | att harpas |
| nutid | harpar | harpas |
| dåtid | harpade | harpades |
| supinum | har|hade harpat | har|hade harpats |
| imperativ | harpa | |
| particip | ||
| presens | harpande | |