• 1. byggnad där man förvarar säd med mera: dans på logen || -n;
     logar
• 2. omklädningsrum för artister;
     avgränsad åskådarplats på teater
  3. lokalavdelning av vissa ordenssällskap || -n;
     -r

Hur uttalas loge?

2. [lå:sh]

1. Ibland har jag kommit in i programledarnas loge tio minuter innan sändning med nya manuskort.

   Nu sitter hon i sin loge på Dramaten och även om det är trotset som syns i blicken så finns tvivlet också kvar.

   Det är första dagen efter semestern och hon sitter i sin loge och läser pjäsen tillsammans med en sufflör.

   Vi träffas en halvtimme innan kvällens föreställning i Elin Rombos loge för en kort intervju.

   Vi sitter i hans loge på nedre botten i det guldglänsande teaterhuset med utsikt mot Nybrogatan.

   Representationen sker i kommunens loge i arenan där Färjestad spelar.

   På valnatten skulle Lars Ohly leka politisk hårding och vägrade sminkas i samma loge som Jimmie Åkesson.

   Att stämningen i bandet verkar vara smått kylig märks bland annat på att Tyler har sin egna loge långt från de andra medlemmarna.

   Ett par timmar innan de går upp på scenen sitter Johan Wester och Anders Jansson i sin loge för att förbereda föreställningen.

   Idag sitter hon i en loge i Konserthuset i väntan på en repetition.

2. Det råder osämja i Mariaorderns loge.

3. Vi fick övernatta i en loge på gården.

1. 1. loge (tröskgolv), t. ex. 1678, dialekt också lo, love (t. ex. Skuttungem. i Uppl.), lugge, av *lōwe (i äldre nysvenska t. ex. 1613: loofva), av fornsvenska lōe (lō), med samma ljudutveckling som i knoge, redobogen, trogen; härav finska lu(u)va detsamma = äldre danska lov, danska lo (nordfris. lô från da.); jämför fvästnord. lófi, láfi, norska laave. Sammanställt med lave o. besläktat slav.-balt. ord, ävensom med forngrekiska alōḗ (av *alōu̯ḗ), loge, vingård. De vnord. formerna anses av Tamm IF 4: 396 som lånade från ett finskt *lāva; de svenska o. danska uppfattas allmänt (o. de vnord. av somliga, t. ex. Bugge) som inhemska. Litteratur se Olson Appell. substantiv s. 226; dock ännu i flera avseende dunkelt. — Med avseende på betydelse 'loge' av 'bräde, bänk (lave)' jämför nyhögtyska tenne, loggolv, till litauiska dẽnis, brädbetäckning i en båt.
2. 2. loge (frimurare-, teater- osv.), 1777, av franska loge detsamma, även: hydda, skrubb, galleri med mera, varav italienska loggia = spanska lonja, av urgermanska ursprung, etymologiskt identiskt med fornhögtyska louba och så vidare, svalgång, vind in. m. (nyhögtyska laube), av urgermanska *lauƀiō; se under loft. Jämför följ.