• 1. se lysa
• 2. fri, inte bunden (egentlig betydelse och bildlig betydelse): en lös hund, en farlig förbrytare går lös;
     inte fast: lösa blad, en knapp sitter löst;
     lös och ledig fri att göra vad man vill;
     elden är lös! det brinner
  3. mjuk, porös: stuvningen är för lös, lös i magen (med diarré)
  4. inte reglerad: lösa förbindelser;
     obestämd, vag: lös i konturerna, lösa funderingar
  5. i uttryck(et) och förbindelser: (sälja något i) lös vikt opaketerat, där man väger upp så mycket som kunden vill ha;
     gå lös på angripa;
     det går löst på (vardagligt ord) det kostar (inte mindre än ...);
     slå sig lös (bildlig betydelse) ta ledigt, leva om;
     bygga på lösan sand (bildlig betydelse) göra något, uttala sig etcetera med bristfälligt underlag;
     -lös (i sammansättningar) utan (något positivt): arbetslös, doftlös blomma (men luktfri toalett;
     jämför fri) || -t;
     -are

Uttryck med betydelsen lös

• Gripa något ur luften

  Betydelse: påstå något som inte är sant

  Exempel: "anklagelserna är helt gripna ur luften"

1. Vad händer om man befriar den klassiska musiken och släpper den lös bland barn?

   Men att nu få bekräftelse på hur det gick till och få veta att det inte är en vuxen galning som springer lös känns ändå bättre än att sväva i ovisshet.

   Och jag som gillar min dödsmetall snabb och lös har därför värjt mig.

2. Det här är en lös fortsättning på berättelsen och du behöver verkligen inte ha läst första delen för att kunna ta till dig den andra.

3. - Chris fick tag på en lös puck och gav mig ett bra pass.

4. De snabba benen var Tobias Hyséns och först snappade han upp en alldeles för lös passning från Paulus Arajuuri.

   Jiloan Hamad sköt en lös straff som gick in precis intill stolpen.

   Och i en stökig situation lyckas hemmalagets Adam Henrique peta in en ganska lös puck bakom Henrik Lundqvist.

   Det är din uppgift att se till att ingen bult sitter lös.

5. Men en hel natts snöande innebar en lös och tungåkt bana.

   Den står också på lös grund och lever för övrigt inte upp till rapportens rubrik att det skulle vara en skandal.

   Jag blir nästan lös i magen bara av att läsa om den ena koppen kaffe efter den andra som hälls ned i de arma magarna.

6. Den är egentligen inte mycket mer än en ytterst lös kontur i bakgrunden på tavlan, men nog är den där alltid.

7. Han betraktades som lös och slampig i det lilla bysamhället han växte upp i.

8. Jag har en lös uppfattning om hur min berättelse ska sluta.

• Betydelse: Fri från något som fäster, binder, fängslareller (bildligt) förpligtar.

  Synonymer: fri, ledig, självständig, oberoende, oavhängig, obesvärad, otvungen

• Betydelse: Fri från allt, som fäster, binder, fängslar.

  Synonymer: loss, slak, slapp, sladdrig, slankig, slokig, sliddrig, fladdrig

1. lös = fornsvenska: lös, opålitlig, lösaktig = fornisländska o. fornnorska lauss detsamma, även tom, danska løs, gotiska laus, lös, tom, intetsägande, fornsaxiska lôs, lös, falsk, fornhögtyska lôs, fri, tom, medelhögtyska även: falsk (nyhögtyska los, lose), anglosaxiska léas, tom, falsk (engelska -less, loose däremot från nordiska spr.), av urgermanska *lausa-. Avljudsformer: urgermanska *lauzan- (med Vernersk växling) i fornisländska o. fornnorska ǽttleri, vansläktad; se även loss ~ *leus-, *leuz i anglosaxiska léoran, gå bort; se även förlisa, förlora. Enligt allmän uppfattning till en urgermanska rot lus, utvidgad av lu i latin luo, betalar, solvo, löser (av *se-luo), forngrekiska lýō, löser, och så vidare Van Helten ZfdW 11: 56 för däremot ordet i betydelse 'lös, icke bunden' till roten i forngrekiska eleútheros, fri (alltså urindoeuropeiska *loudh-to > lauss-, jämför viss), o. i betydelse 'falsk' till gotiska liuts, falsk (alltså urindoeuropeiska *loudso > *loutso- > *lauss-); som det förefaller, obehövliga antaganden. Jämför lösen. Om k-avledn. fornsvenska lösker se lönskaläge. — Lösöre n., fornsvenska lösöre (m.) = danska, motsvarande fornisländska o. fornnorska lauss eyrir o. lausaeyrir (motsats: fornisländska o. fornnorska fastr eyrir), till öre, som liksom fä i fornspr. fick betydelsen av gods i allmänhet. — Lösa, verb = fornsvenska = fornisländska o. fornnorska leysa, gotiska lausjan och så vidare, allm. germ.; avledning av lös eller kausativum till urgermanska *leusan, varom under förlora.