Hur används ordet målkärl?

Efter gammalt har man skiljt mellan målkärl för torra varor, spannmål och våta varor.

I Sverige justerades före metersystemets införande målkärl för 5, 3, 2, 1 kubikfot, 5, 3, 2, 1 kannor ; 50, 20, 10 kubiktum, 1 1/2, 1/4 och 1/8 tunna samt även kolläst och tunna.

De målkärl som brukades på 1930-talet var 2, 1,5, och 1 hektoliter ; 50, 30, 25, 20, 10, 5, 2, 1 liter samt 5 deciliter för torra varor och 195, 190, 185, 100, 50, 30, 25, 20, 15, 10, 5, 2 och 1 liter ; 5, 3 1/3, 2, 1 2/3, 1 deciliter ; samt 5, 4 2 1/2 och 2 centiliter.

Stadslagens konungabalk (kapitel 16) stadgar, att varje stad skall ha sina justerade målkärl, i Stockholms ämbetsbok är under 1400-talet (från 1444) införda namnen på de särskilt anställda vräkarna eller mätarna av ved, bräder, fisk, lin, hampa och allehanda tunnegods, edsvurna mätare omtalas i Stockholms stads av Johan III 1575 konfirmerade gamla statuter, och i ämbetsboken är åter 1618 införda namnen på saltmätare och 1636 på kalkmätare.