Historik för mokant
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
- mokant. Hallman 1779 (där dock lagt i munnen på en ung greve, som gärna använder franska uttryck), av franska moquant, part. pres. till se moquer de, gäckas med, av ovisst ursprung. — Ordet uppräknas av Knorring 1845 bland de franska ord, som vid denna tid icke längre hade så god klang bland tongivande kretsar i huvudstaden.
