Synonymer till munter

Uttryck med betydelsen munter

• Bli full i skratt

  Betydelse: Få lust att skratta

  Exempel: "Hon blev full i skratt när hon såg hur hennes man hade klätt sig"

• Glad i hågen

  Exempel: "Glada i hågen började de dansa på logen"

• Svårt att hålla sig för skratt

  Betydelse: Svårt att låta bli att skratta

  Exempel: "Det var svårt att hålla sig för skratt när brudgummen halkade på bananskalet"

0. De siffror som visades upp på Dagens Nyheter och opinionsinstitutet Ipsos fullsatta seminarium i Visby på tisdagseftermiddagen var ingen munter läsning för regeringen.

   Den nya mätningen är ingen munter läsning för regeringen.

   Det är den nordkoreanska sajten Uriminzokkiri som lagt upp en tre minuter och trettiosex sekunder lång film där något ser ut som starten på ett tredje världskrig utspelar sig till munter musik.

   Hur munter var polisen som satt uppe på permobilen och styrde?

   Hon ska nog inte räkna med en alltför munter färd.

• Betydelse: Kallas den, som i det yttre, i synnerhet i sitt tal, ger luft åt sitt glada lynne.

  Synonymer: glad, gladlynt, glättig, lustig, byter, fägen, fröjdefull, upprymd, uppsluppen, förtjust

• Betydelse: Som muntrar, lifvar sinnet.

  Synonymer: rolig, rosam, nöjsam, löjlig, lustig, putslustig, tokrolig, torrolig

1. munter, Wexionius 1688 och så vidare i betydelse 'vaken, livlig', vilken betydelse kvarlevde in på 1800-t. = danska, från nyhögtyska munter, av fornhögtyska muntar, munder, ivrig, vaken, livlig; motsvarande litauiska mandrùs, mundrùs, lett. mundrs i samma eller liknande betydelse, fornslaviska mądrŭ, vis; jämför gotiska mundrei, mål, avledning av ett gotiska adjektiv *mundrs; besläktat med gotiska mundôn, ha sin uppmärksamhet riktad på, betrakta, fornisländska o. fornnorska munda, sikta och dylikt, mundr m. o. mund n., tid, fornsvenska miþmunde, tiden mellan middag o. 'non' (kl. 3 e. m.), o. väl även forngrekiska manthánō, lär sig, erfar (se närmare under förmyndare), till en utvidgning av urindoeuropeiska roten men, tänka på (i minne). Adjektivet betyder alltså egentligen 'uppmärksam', varur 'vaken, livlig'. — Ordet stämplas av Hof 1753 som en germanism för qvick. — Muntergök, Törneros 1824, som spelterm 1847. — Med romansk ändelse: muntration, vardagligt, Braun 1844, Hagberg 1849 och så vidare I dialekt även muntraktion.