yster

Synonymer till yster

mycket livlig, livlig, ostyrig, lekfull, munter, uppsluppen, uppspelt, vild, yr, lössläppt, sprallig, eldig, bångstyrig, bråkig, burschikos, glättig, livfull, glad, pigg

motsatsord

livlös, lugn, dämpad, stillsam, lätthanterlig

Användarnas bidrag

synonymer

livad

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Hur används ordet yster?

Yngve Dahlberg iscensätter pjäsen som en yster lek bland skogar av kön och snår av genus.
En yster valp som lystrar till namnet Esther hälsar glatt när dörren öppnas till den lilla nalleateljén i Lund.
Mellan yster dammsugning och en mystisk dörr uppstår känslan av att vilja fånga det förlorade.
Uppsättningen liknar inget annat och är i sig just välgörande oförutsägbar och yster från början till slut.
Efter ett glas vin blir du yster som en gasell.

yster i ordbok från 1870

Betydelse: Liflig till öfverdrift.
Synonymer: livlig, levande, livaktig, eldig, kvick, pigg, rask, kry, katig, yr, rasig, rasvill

Historik för yster

yster, Linné 1739: ystre (om renar), Sahlstedt 1773, Växiö 1781, Kellgren, Adlerbeth, Geijer, i litter. vanligt först på 1800-t., jämför Verelius 1664: 'then ysta och bistra galten'; 1680-t.: 'O ysta Lesbides'. Snarast en nybildning på -st av yr, alltså ursprungligen *yrster med i dialekt i dylik ställning vanligt bortfall av r (eller assimilation av rs till ss). Yster förhåller sig till likbetyd. svenska dialekt yrsker (örsker) som norska villstr detsamma till svenska dialekt villsk. Jämför även danska vilter, yster, vars r liksom i yster ursprungligen är nominativ-märke, men sedan kommit att tillhöra stammen; jämför under nyter. Möjligt men mindre sannolikt är, att yster närmast bildats till neutr. yrs(k)t (med bortfall av k i konsonantgrupp), såsom svenska dialekt anter, ivrig, till ant, skyndsamt, brått = fornisländska o. fornnorska annt i uttryck e-m er annt, jämför norska anta, hasta, till annast um, syssla med (se ansa, and 2). Av betyd.-skäl kan yster ej gärna föras samman med fornisländska o. fornnorska yss, larm, norska ysja, myllra fram, äldre danska ysse, fara fram. — Däremot säkerligen ej, med Noreen V. språk 4: 105, av ett *öster = fornisländska o. fornnorska ǿstr, upphetsad (till ǿsa, upphetsa, sätta i häftig rörelse, kausativum till norska asa, st. verb, brusa, jäsa med mera, av urgermanska *jasan, jämför jäsa o. os 1 slutet); med y av ø̄ såsom i hyska och så vidare o. med förallmänligande av nomin.-änd. r som i nyter. Till fornisländska o. fornnorska ǿsa och så vidare skulle någon möjligen också vilja föra det av Rietz s. 854 från Smål. anförda ösken, vild, yr, förryckt, jämför norska øs, øsen i samma eller likn. betydelse Men säkerligen hör även detta ösken samman med ör (yr), med det ovan nämnda särsk. i Smål. vanliga bortfallet av r före s (eller assimilation av rs till ss), o. förhåller sig till ö(r)sk(er) som ilsken till ilsk(er) eller som svenska dialekt älsken till fornisländska o. fornnorska elskr (se älska). Örsker är för övrigt bildat av ör som svenska dialekt ilsk(er) till ill eller villsker till vill.