Synonymer till yr

adj.

vimmelkantig, omtumlad, omtöcknad, groggy, snurrig, virrig, förvirrad, vimsig, oredig, rusig
mycket livlig, livlig, yster, vild, ostyrig, uppsluppen

motsatsord

klar i huvudet, opåverkad
lugn, stillsam, livlös

subst.

se yrväder

Användarnas bidrag

synonymer

fyker

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Vad betyder yr?

1. förvirrad, vimmelkantig;
  mycket livlig, vild;
  yr i mössan som det går runt i huvudet på || -t;
  -are

Uttryck och ordspråk relaterade till yr

Uttryck som innehåller yr

Som yra höns
Betydelse: Flera uppträder virrigt och uppstressat
Exempel: De visste inte vart de skulle och irrade omkring som yra höns
Yr i bollen
Betydelse: Yr och förvirrad
Exempel: Jag känner mig lite yr i bollen
Yr i mössan
Betydelse: Yr och förvirrad
Exempel: De blev yra i mössan när de såg backen de skulle åka ned i

Hur används ordet yr?

adj.

Han kände sig yr i huvudet efteråt och bröt av säkerhetsskäl.
Fri att göra precis vad du vill och den tanken kan göra en både yr och vilsen.
Med tanke på hur fullkomligt varm i själen och yr i huvudet jag blev av deras konsert verkar det ju absolut så.
Jag vet inte om jag är yr eller om det verkligen gungar fortfarande.
När hon linkade in på vårdcentralen nästa morgon var hon så yr att hon knappt kunde lägga sig på britsen.
En livlig flicka kallas yrhätta.

subst.

Det är ett riktigt yr ute idag.

yr i ordbok från 1870

Betydelse: Liflig till öfverdrift.
Synonymer: livlig, levande, livaktig, eldig, kvick, pigg, rask, kry, katig, yster, rasig, rasvill
Betydelse: Förvirrad i hufvudet.
Synonymer: virrig, vimmelkantig

Historik för yr

yr, L. Petri Kr, o. 1550 i betydelse 'ursinnig, galen' = norska yr, vild (om häst), brunstig, besläktat med sydty. dialekt ûr, vild, vred. Är enligt Torp Etym. Ordb. s. 878 snarast att sammanställa med norska yra, myllra, vimla, strömma genom kroppen (om plötsliga förnimmelser). Bör dock hellre fattas som en avljudsform, urgermanska *ūr-, till svenska dialekt, fornsvenska ör, vild, yr = fornisländska o. fornnorska ǿrr, danska ør, ävensom fornisländska o. fornnorska órar m. pl., sinnesförvirring, svenska dialekt ortas (med t-avledn.), vara vild o. uppsluppen, av urgermanska *wōr-, vartill även fornhögtyska wuorag, berusad, anglosaxiska wérig, trött (engelska weary) osv.; av Persson Indog. Wortf. s. 548 f. tilltalande sammanställt med forngrekiska (h)ōrakiãn, vara eller bliva yr eller vanmäktig (Aristoph.), bildat som en del sjukdomsverb (odontiãn och så vidare) till en adj.-stam (h)ōrāk-, yr, vanmäktig (bildat som gaúrax, stolt, osv.), av urindoeuropeiska *u̯ōr-, vartill, med Fick4, möjligen även forngrekiska ṓros, áōios, sömn. — Härtill substantiv yra, yrsel (o. äldre svenska yrsla, t. ex. Spegel), jämför svenska dialekt öra, örsel, fornsvenska örsl, fornisländska o. fornnorska ǿrsl(a); ävensom verbet yra (imperfekt -ade), jämför svenska dialekt öra, norska øra intrans., fornisländska o. fornnorska ǿra, göra yr, ǿrask, bli yr. Jämför för övrigt under yster o. yrvaken.