Synonymer till natt

• 1. den mörka delen av dygnet: på eller om natten eller nätterna, vakna mitt i natten, stanna över natten;
     nattens mörker: 'Gå inte ensam ut i natten ' (boktitel);
     jobba natt (vardagligt ord) arbeta nattetid, på nattskiftet
  2. (bildlig betydelse) mörker, mörk tid: medeltidens natt, i hans själ rådde natt
  3. (i uttryck(et)) (ngt sker) över en natt mycket plötsligt;
     vara som natt och dag vara mycket olika;
     göra natt till dag vara uppe (o. festa) till sent på natten || -en;
     nätter

Uttryck med betydelsen natt

• Efter mörkrets inbrott

  Betydelse: När det har blivit mörkt ute

  Exempel: "De stora katterna är aktiva efter mörkrets inbrott"

• Fram till småtimmarna

  Betydelse: (även fram på eller långt inpå småtimmarna) Fram till timmarna efter midnatt

  Exempel: "Vi satt och pratade fram till småtimmarna; fram på småtimmarna bedarrade stormen; festen fortsatte till långt inpå småtimmarna"

0. Efter en natt i skogen återfanns mannen och pojken vid lunchtid på fredagen.

   Adam blev över en natt ett välkänt namn och ansikte.

   Kvinnor som bara jobbar natt har dessutom en ökad risk att drabbas av missfall.

   Poliser angreps med bensinbomber och en fransk pressfotograf överfölls under ännu en natt med kravaller i östra Belfast.

   Efter att ha sett vittnesbilderna av polisens ingripande i Stockholm i natt kommer överåklagare Mats Åhlund inleda en förundersökning.

1. natt, fornsvenska, danska nat = fornisländska o. fornnorska nótt, nátt, gotiska nahts, fornsaxiska, fornhögtyska naht (nyhögtyska nacht), anglosaxiska neaht, niht (engelska night), urgermanska *naht- = urindoeuropeiska *nokt- i sanskrit nákti med mera, forngrekiska nýx (genitiv nyktós, urindoeuropeiska *nəkt-?), latin nox (genitiv noctis), litauiska naktìs, även i alban., keltiska o. slav.; med avljudsformen n̥kt- i otta (osv.). Den egendomliga forngrekiska stammen nykh- i nýkha, om natten, med flera berättigar knappast till antagande av en enklare rotform nogh (nəgh). — Ett minne av det forngermanska bruket att räkna efter nätter kvarlever i engelska sennight o. fortnight, egentligen: sju resp. fjorton dagar. Med denna sed sammanhänger det väl, såsom man förmodat, att ordet natt är gemensamt för alla indoeuropeiska språk, medan däremot beteckningarna för 'dag' växla. Ett minne av bruket att räkna dygnet från föregående natt eller afton (se fastlagen) föreligger möjligen i det åtminstone förr vanliga västmanl. talesättet hälsa gonätter, skicka hälsningar. — Nattblacka, flädermus, Phrygius 1615, till svenska dialekt blacka, flaxa, fladdra, liksom nyisländska leðrblaka detsamma till blaka, fladdra, jämför norska blakra detsamma o. svenska dialekt bläkta (urgermanska *blakatjan), av en parallellrot till den i norska flakra, fläkta, o. svenska flacka. På samma sätt är flädermus besläktat med fladdra. Förhållandet till fornsvenska natbakka, flädermus o. uggla, samt aptanbakka, flädermus (jämför danska aftenbakke, nattskärra, Caprimulgus) är omtvistat; litteratur se Olson Appell, substantiv s. 100. Andra liknande o. likbetydande bildningar äro t. ex. fornsvenska natskæva (: fornisländska o. fornnorska skǽfa, röra sig hit o. dit, gotiska skêwjan, gå; jämför skjura, skoja), i svenska dialekt även 'nattskärra'; fornsvenska natviskia : svenska dialekt viska, kasta, slänga, norska : ränna omkring med mera (se viska 1); svenska dialekt nattglappa : glappa i betydelse 'ränna omkring' (se glappa); om bildningen av dessa ord se författare Ark. 13: 235. Även: nattful, egentligen: nattfågel; nattmyska, förminskningsord av mus. — Nattskatta, Solanum, t. ex. 1654; nattskatt o. 1645; B. Olai 1578: natskalle watn, nattskat-; från nyhögtyska nachtschatten (medelhögtyska nahtscate), motsvarande medellågtyska nachtschade(n), -schede(n), varav fornsvenska natskadha, natskædha med mera, danska natskade = anglosaxiska nihtscada (engelska nightshade); tydl. ett gammalt samgermanskt växtnamn, till gotiska skadus, skugga, fornsaxiska skado, fornhögtyska scato (nyhögtyska schatten), anglosaxiska sceadu (engelska shade, shadow), jämför svenska o. norska dialekt skadda, dimma, med hypokoristiskt -dd- (besläktat med forngrekiska skótos, mörker); så benämnd på grund av de svarta bären (jämför artnamnet nigrum). I danska översatt: natskygge. Etymologiskt samma ord är nyhögtyska nachtschatten, -schade, Caprimulgus, motsvarande det fornsvenska lånordet natskædha, danska natskade ds.; svenska dialekt nattskata, flädermus, kan vara identiskt (jämför samma betyd.-utväxling under nattblacka), men kan också tänkas innehålla fågelnamnet skata, jämför nämligen svenska dialekt nattskjora, flädermus, till skjora, skata; se följande — Nattskärra, Linné 1747; även (i yngre tid) nattskära, t. ex. Strindberg; kan knappast skiljas från svenska dialekt nattskäddra, som är en ombildning av det under nattskatta omtalade fornsvenska lånordet naiskædha-, -skärra dock sannolikt anslutet till svenska dialekt skärra, prata, besläktat med fornsvenska skarra, av ljudhärmande ursprung, jämför de likbetydande äldre nysvenska (t. ex. Schroderus 1639), svenska dialekt nattskräva till skräva, ljuda sprucket, skrävla (se skrävla), o. svenska dialekt nattblarra, —skvarra; mindre sannolikt till fornisländska o. fornnorska skjarr, skygg, eller det därav bildade svenska dialekt skärra, skrämma, alltså med samma grundbetydelse som svenska dialekt nattskråpa, person som är ute o. flackar om nätterna, egentligen: som rasslar och dylikt (se skräppa 2).