Synonymer till och

• 0. sammanbindande ord: du o. jag, förr o. nu, far o. flyg!;
     och? (ironiskt) än sen då?, vad är det med det?

Hur uttalas och?

1. [obetonat vanl. uttalat å, ibland åck]

Uttryck som innehåller och

• och därmed jämnt

  Betydelse: punkt slut

  Exempel: "Det blir inget godis idag och därmed jämnt!"

1. Han jagade runt mig inne i lokalen och slog med en svensk flagga på stång.

   Det var ingenstans att droppa och ingenstans att slå bollen varken framåt eller bakåt.

   Det är hjärtskärande och orättfärdigt som USA behandlar dessa människor.

   Förstatliga universitetssjukhusen och inför ett bonussystem för att gynna forskningen och särskilt läkemedelsprövningar.

   Filmens producent Michael Auret hävdar att censurmyndigheten har missförstått filmens innehåll och budskap.

   En stork har utsett bilar och andra blänkande föremål till sina fiender i staden Bergholz i Tyskland.

   Nog är det en viktig bit av en människas identitet om hennes morfar var Sovjetmedborgare och föddes i Ingermanland?

   Därför är landsbygdsminister Erlandssons konkreta förslag, för att inom WTO:s och EU:s ramar vidta konkreta åtgärder för att stärka den svenska animalieproduktionens konkurrenskraft, helt nödvändiga.

   De stora företagen i landet har drabbats hårt av den politiska och ekonomiska turbulensen.

   Det är dags att gå från ord till handling när det gäller kommunala särkrav som fördyrar byggandet och samtidigt skapa ett modernt regelverk för överklaganden.

2. Vi ville ha jämställdhet och därför protesterade vi.

1. och (obetonat), konj., fornsvenska och, ok = norska, danska og; jämför fornhögtyska auh i samma anv.; etymologiskt identiskt med adverb ock, också, även, fornsvenska ok (och) = fornisländska o. fornnorska ok, norska, danska og; med i obetonad ställning uppkommet o av au, alltså = fornisländska o. fornnorska, gotiska auk, fornsaxiska ôk, fornhögtyska ouh (nyhögtyska auch), anglosaxiska éac; i gotiska 'men, ty, vidare, nämligen', i fornsaxiska o. fornhögtyska jämte 'även' också 'men'. Vanligen tolkat som en stelnad kasusform till ett urgermanska substantiv *auka-, ökning, tillägg (till öka). Dock enligt somliga = forngrekiska aṽ-ge, vidare, åter, av aṽ, åter, en gång till med mera (= au- i latin aut, eller) + partikeln ge (jämför dig). — Stavningen och bevarar minnet av ett forntida uttal med ach-ljud. Den förekommer i äldre tid även i adverbet. — Nysvenska å, och, har uppkommit ur fornsvenska ogh, svagtonig form av ok (liksom talspråk ja, jag, av iagh av iak osv.). — Ock i betydelse 'också, även', som i riksspråk numera väsentligen är ett skriftord, kvarlever i många dialekt (åg, å).