rem

Synonymer till rem

Användarnas bidrag

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

1. smalt band av läder, gummi och dylikt, bälte;
  bärrem;
  töm, bindsle;
  (bildlig betydelse) lägga på en rem skynda sig ligga som en rem efter marken springa mycket snabbt || -men;
  -mar
1. äldre måttenhet för strålning med avseende på dess biologiska verkan (numera sievert) || en r.;
  pl. =

Ligga som en rem utefter marken
Betydelse: Springa väldigt fort
Exempel: Katten låg som en rem efter marken
Lägga på en rem
Betydelse: Skynda sig
Exempel: Vi måste lägga på en rem nu
skära breda remmar ur någons läder
Betydelse: (även ur någons hud) använda någon annans pengar, resurser
Exempel: Han utnyttjade deras gästfrihet och skar breda remmar ur deras läder

Automatvapnen är av gammal rysk modell och hänger lättåtkomliga i en rem över bröstet.
Och för att få komma fram till spurten lite snabbare lade jag på en rem och flög förbi ett gäng gubbar i toppluva och fladderoveraller.
Han har en megafon hängande i en rem över axeln och är en av det dussintalet agitatorer som rör sig bland demonstranterna.
Läkarväskan hänger i en rem runt axeln när Li rycker ut för att se hur han kan hjälpa en man som drabbats av kraftig diarré.
Det började strax innan start då Maharajah ryckte till och knäckte den rem i selen som ger stöd för huvudet.

Betydelse: Långt, smalt, jemnbredt stycke af läder, som begagnats till att binda eller fästa med.
Synonymer: band, bindel, linda, list, remsa

rem, fornsvenska re(e)m = danska rem, kanske, åtminstone till betydelse, lån från medellågtyska rême(n) = f sax., fhfy. ríomo (nyhögtyska riemen), anglosaxiska réoma, av urgermanska *reuman-; för övrigt dunkelt. — Ett inhemskt nordiska ord är det obesläktade fornisländska o. fornnorska, norska reim, fornisländska o. fornnorska reima, östsvenska dialekt räima, rem, bälte, i avljudsförh. till fornisländska o. fornnorska, norska rim, spjäla, stång, svenska dialekt rimme, remme, spjälverk, osv.; jämför finska lånordet rima, spjäla. — Möjligen har i svenska rem båda orden sammanfallit. Jämför Seip 2: 80 f. ävensom under remsa. — Skära breda remmar ur en annans hud (rygg), motsvarande i danska o. ty.; med bilden hämtad från ett forntida kroppsstraff.