rost

Synonymer till rost

eldstadsgaller, rostjärn, galler, grill; apparat för rostning, brödrost

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Vad betyder rost?

1. rödbrun beläggning av järnhydroxid på järnföremål som utsatts för fukt eller vatten || -en
1. växtsjukdom orsakad av svampar || -en
1. apparat för rostning: brödrost || -en;
  -ar

Hur används ordet rost?

En av dem är angripen av såväl rost som klistermärken och klotter.
Även andra delar som stolpar ska ha varit angripna av rost i ett så tidigt skede.
Deras enda uppgift tycks vara att samla på sig rost och damm samt avsevärda kostnader.
Han har medgivit att han skaffat kemikalier som kan användas i bombtillverkning men skulle enligt uppgift bara använda dem till att ta bort rost på en bil.
Med modern titthålsteknik undersöktes presumtiva skröpligheter i form av rost inuti statyn.
Men uppgifter gör gällande att han skaffade kemikalierna för att ta bort rost på en bil.
Trots rost och miljöskador fortsätter Vägverket halkbekämpningen med salt.
Hennes mekaniker Kari dyker upp och förklarar hur hans son svetsat rost invid dragkroken.
Tyvärr hade flera av bönderna drabbats av rost i stora delar av deras vetesäd.

Jag hade ingen spis men däremot en vattenkokare och en rost.

Historik för rost

1. rost, äldre nysvenska även rust, fornsvenska rost, rust = danska rust, fornsaxiska, fornhögtyska, nyhögtyska rost ~ anglosaxiska rúst (engelska rust), av urgermanska *rusta- (-ū-) m. (jämför norska rust f.) = urindoeuropeiska *rudhs-to-, avledning av en s-stam *rudhos, motsvarande (med avljud) forngrekiska érevthos n., rodnad, jämför lett. ruhsa (*rūdhsā), fornhögtyska rosamo, rost, rodnad (urindoeuropeiska *rudhsmen-), samt väl även latin russus, röd, om av *rudhsos. Det svenska o. danska ordet är möjligen lånat från medellågtyska En inhemsk nordisk motsvarighet synes föreligga i fornnorska rostungr, valross, egentligen: den rostfärgade, liksom rosmhvalr (jämför fornhögtyska rosamo ovan o. under röd; se valross). Säkert inhemskt nordiskt är fornisländska o. fornnorska ryð(r), motsvarande medelhögtyska rot, jämför fornslaviska rŭžda, rost (av *rudhi̯ā). I äldre nysvenska dessutom roska, rost på säd. Samma avljudsstadium till röd som t. ex. rodna. — Härtill: rosta = fornsvenska = danska ruste, medellågtyska, nyhögtyska rosten osv.
2. rost, roste, halster, galler i spis, 1554: vändt rostar, motsvarande danska røst, från medellågtyska rôste, motsvarande fornhögtyska rôst, rôsta (nyhögtyska rost), vartill rostverk, motsvarande danska røstverk, ävensom verbet rosta, göra metall glödande för att rena den, rosta (bröd) o, d,, motsv, danska røste, från nyhögtyska: lågtyska rosten o. nyhögtyska rösten, av medellågtyska, fornhögtyska rôsten, steka på rost, varifrån fornfranska rostir (franska rôtir, engelska roast; jämför rostbiff); för övrigt dunkelt trots flera tolkningsförslag; jämför följande o. rist.
3. rost, underlag av halm vid brygd, fornsvenska roste m. = danska rost(e) detsamma, norska roste, bryggkar och dylikt, samma ord som fornisländska o. fornnorska hrosti, norska roste, danska dialekt rost, maskad malt ur vilket vörten utdrages, av urgermanska *hrustan-; enligt Torp Etym. ordb. s. 544 avljudsform till *hrausta- i rost 2 o. egentligen syftande på den av korsvis lagda pinnar bildade rist som halmen lägges på.