Historik för räpp
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
- 1. räpp, dialekt, m., viss tid eller stund, även n.: 'i första räppet', tiderymd av tre månader (jämför om detta slags tideräkning Martin P. Nilsson Primitive time-reckoning s. 78 f.), termin, även: rämp, rämpa; jämför räppadag, jul-, vårfru-, midsommar- eller mikaelidagen (belägg från 1593, 1621, 1714); motsvarande norska repp m., kort anfall av någon åkomma (med samma betyd.-växling som i svenska dialekt rid; se d. o.; med båda orden i norska sammansättning remperid); av urgermanska *hrimpa-, av äldre *hrempa-, i avljudsförh. till norska ramp(a), sjukdomsanfall, medellågtyska ramp, kramp, medelhögtyska rampf osv.; till urgermanska roten hremp, kröka sig, skrympa, i medellågtyska verbet rimpen, rynka, växelform till skremp i skrympa. Jämför under rapp 4. — Etymologiskt samma ord är svenska dialekt räpp, mindre del av en socken, Dalsland, t. ex. Kattbergs-, Vadboräppen = norska repp, bygdelag, fornisländska o. fornnorska hreppr, kommun av minst tjugo gårdar; jämför medellågtyska rimpe, rynka, och så vidare En likartad betyd.-utveckling hos franska rue, gata, av latin rūga, rynka. — Med avseende på -pp- av -mp- jämför kläpp o. klimp.
- 2. räpp, dialekt, mindre del av en socken, se föreg.
