Synonymer till råg

• 0. ett sädesslag (se bild ax);
     ha råg i ryggen ha karaktär och styrka || -en

Uttryck som innehåller råg

• Ha råg i ryggen

  Betydelse: Vara modig och ha stark karaktär

  Exempel: "Hon låter ingen trampa på henne, hon har råg i ryggen"

• Måttet är rågat

  Betydelse: Nu är tålamodet slut

  Exempel: "När grannen parkerade så att de inte kom ut för andra gången var måttet rågat"

0. Vår tidning ska förhoppningsvis ge såväl råg i ryggen som uppmuntra till uppfinningsrikedom.

   Ett annat konjunkturtecken är annars att bostadsbyggandet på kontinenten och i Storbritannien tycks ha tagit fart och gett sågverken lite råg i ryggen efter flera år av vikande efterfrågan höga och råvarupriser.

   Inte heller bostadsstatistiken bidrog till att ge investerare råg i ryggen.

   - Efter kongressen har vi fått en nystart som innebär att vi fått lite råg i ryggen och självförtroende.

   Detta faktum borde ha givit regeringen råg i ryggen att låta bli.

1. råg, ett nordiskt-engelskt ord: fornsvenska rogher (-u-) = fornisländska o. fornnorska rugr, danska rug, anglosaxiska nyge (engelska rye), av urgermanska *ruᵹi-, varav möjligen finska ruis (som dock kan vara ett baltiskt lån); vid sidan av kontinentalgerm. *roggan- (urgermanska *ruᵹn-): fornsaxiska roggo (nyhögtyska roggen), fornhögtyska rokko och så vidare Snarast lån från baltiska språk, jämför litauiska rugỹs, rågkorn (plural rugiaĩ, råg) och så vidare = fornslaviska rŭžĭ osv.; ävensom den kanske dock blott tillfälliga överensstämmelsen i beteckningen för 'skördemånad': anglosaxiska rugern ~ lett. rudzu mehneśis, dvs. 'rågmånad'. Den anglosaxiska formen visar sig vara ärvd från anglosaxarnas urhem på kontinenten. Namnet o. rågodlingen kunna ha förmedlats av de längst i öster boende rugierna, vilkas namn kanske för övrigt betyder 'rågodlare' (Much, Hoops). Gemensam indoeuropeiska beteckning för (vild)-råg saknas; för sädesslaget är en sådan otänkbar, då odlingen av råg synes ha yngre anor, yngre än de övriga nedärvda sädesslagen (de tidigaste fynden från äldre järnåldern). — Ordet anses som nämnt ingå i det urgermanska folknamnet Rugii Tacitus, (H)ulmerugi, dvs. holmrygier, Jordanes, o. det därmed sammanhängande Rugiland, råglandet, Neder-Österrike, motsvarande fornnorska rygir o. Rogaland, norska Ryfylke, samt kanske även i önamnet Rügen (möjligen dock slaviskt). Som första led dessutom i det i Västergötland o. Värmland vanliga ortnamn Råglanda (jämför under Vetlanda), ävensom i Råberga S:t Lars Östergötland, av fornsvenska Roghbergha, Rågtvet Dalarna, av fornsvenska Roghthvet (se Tveta) m. fl.; Rogberga Smål., fornsvenska Roghbergha (jämför familjen. Rogberg) uttalas med slutet o. — Om möjligheten av att i sin tur denna germ.-balt.-slav. ordgrupp för 'råg' sammanhänger med det likbetydande trakiska bríza (av *u̯rugi̯a) o. även med namnet på råg i talrika östfinska o. turkiska språk se Hoops Reallex. 3: 510 f. (med litter.). — Gentemot denna nordliga serie av rågnamn står latin secăle, som övergått i de flesta romanska språk (franska seigle osv.); sannolikt ävenledes lånord (ej till secāre, skära). — Från öster synes också odlingen av havre o. hampa ha kommit; se d. o.