Historik för sörna
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
- sörna, väsentl. dialekt, förtorka, vissna, smal. sönna, fornsvenska sörna = nyisländska seyrna, norska s0yrna, avledning av svenska dialekt sören jämte sör, förtorkad, vissnad, norska s0yren jämte s0yr (av *sauza- med s-omljud) = medellågtyska sor, anglosaxiska séar (engelska sear), jämför medelhögtyska sören, vara torr, motsvarande litauiska sansas detsamma, fornslaviska suchii detsamma, forngrekiska avos (av *sauso-) detsamma, sanskrit cösa- (av sösa-), som uttorkar; alltså ett samindoeuro-peiskt adj.; jämför även alban. $an' (av *sausniö, torkar, träns., G. Meyer), latin sudus, torr (av *suzdo-).
