Historik för skammel
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
- skammel, (i synnerhet) syd- o. västsvensk dialektord (Ska., Hall., Blek., Bohuslän, Gotl.), pall, liten bänk, tröskel = da, skammel, från nyhögtyska: fornsaxiska fotskamel, mholl. scamel, fornhögtyska scamal (nyhögtyska schemel) = anglosaxiska sceomul', fornisländska o. fornnorska skemill; från senlat, scamillus, jämte -ellum, förminskningsord till latin scamnum, bänk, pall (av omstritt ursprung). Från bi-formen scabellum härstammar franska esca-belle, escabeau (nyhögtyska dialekt schabell m. m.). - Ett annat gammalt latinskt lånord från samma område är disk. - Om ett annat dialektord för 'pall' se skar.
