Historik för skrinn
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
- skrinn, mager, torr, ofruktbar, nu väsen ti. dialekt, Spegel 1685, yngre fornsvenska skrinder P. Månsson = norska skrinn, av urgermanska *skrenpa-, jämför litauiska skrentu, skrésti, betäckas med en torr skorpa, medelhögtyska schrinden, brista, klyvas, osv.; se Torp Etym. Ordb. s. 620 o. skrinda. — En biform synes föreligga i äldre nysvenska skrin. detsamma — De hos Rietz s. 599 anförda formerna på skrän- höra ej hit, lika litet som norska skroten, utan till de under skrå l behandlade orden.
