Synonymer till sladd

• 1. anslutningsledning till fast elinstallation eller dylikt: lampsladd, telefonsladd;
     lösa ändan av en lina, tamp
  2. (vardagligt ord) slutet i en rad;
     på sladden bland de sista || -en;
     -ar
• 3. slirning;
     bilen fick en sladd började glida utan kontroll
  4. redskap som släpas över en åker för att jämna ut jorden || -en;
     -ar

Uttryck som innehåller sladd

• Komma på sladden

  Betydelse: Komma bland de sista

  Exempel: "Jag kom på sladden tidigt och fick jaga hela loppet"

1. Jag stör mig något så förskräckligt på den sladd som löper från ljusslingan till väggkontakten.

2. Jag fick tag i repets sladd precis innan det föll i sjön och lyckades hala in det igen.

3. Om det nu är någon som har fått sladd från första början så kan inte den personen lastas för alla följdolyckor.

   Bilen har fått sladd och kört in i räcket och snurrat runt.

   En tungt lastad taxbox ökar risken för att bilen ska få sladd när du drar på sportlov med familjen.

   Olyckan inträffade när en bil fick sladd och körde in i den mötande bilen.

   På en isig väg i östra Ryssland fick en barnfamilj sladd i halkan och krockade med en mötande lastbil.

   En lastbil har fått sladd och står tvärs över vägbanan.

   Två personer fick föras till sjukhuset sedan deras bil fått sladd och kört in i en lyktstolpe i Norrköping.

   Bilen fick sladd vid järnvägsövergången och stannade på rälsen.

   Enligt åtalet i Varbergs tingsrätt slutade färden med sladd och avkörning.

   Spår vid sidan av vägen tyder på att mannen fått sladd på sin moped och hamnat i det strida vattnet i älven.

1. 1. sladd, återstod av mat eller dryck, liten skvätt eller klimp, i litter. först under de senaste årtiondena; jämte (mera dialekt, t. ex. Smal.) slätt detsamma, motsvarande danska siat ds.; väl att sammanhålla med en del ord för 'trasa o. d.', t. ex. äldre danska, medelhögtyska slätte, lågtyska även sladde (se följ.); stundom även med -nt- t. ex. svenska dialekt slant, trasa (se slant 1), lågtyska slunie osv.; jämför även lågtyska sladderig, slalterig, slapp med mera, med en i dN7lika pejorativa bildningar vanlig koiisonantförlänguing o. växling av media o. tennis (jämför t. ex. under sluddra o. snubbla); på denna grund o. till följd av i sådana ordgrupper ofta förekommande kontaminationer svåra att et3rmologiskt bestämma. Hos Falk-Torp under siat anföras en hel del ord, som knappast alla äro sinsemellan besläktade. - Hit hör väl snarast uttryck komma på sladden, Billbergh 1838, som dock från betyd.-synpunkt även kunde föras till sladd 2 eller 3 (jämför med avseende på 3: komma på släpet).
2. 2. sladd, sjöt.: ändan av ett tåg, kort smäckert tåg, Tersmeden 1736, från lty.; jämför lt}^. sladde, trasa, och så vidare (se föreg.).
3. 3. sladd, jordbruksredskap att krossa kakor med o. jämna jorden, Florinus 1695, Broman 1733 (jämte sladd), närmast till verbet sladda, använda sladd, med intensivisk konsonantförlängning till svenska dialekt släda, sladd, jämför sia (av *slad) Broman 1733, till urgermanska roten siad, med avlj tidsform en slöd- i svenska dialekt slö (av *slöÖ), vinterväg i skogen eller på sjön (o. cl.), egentligen: där man släpar (timmer o. d,), även: hop, mängd (se slo(d)) = fornisländska o. fornnorska slöd, norska slöd, släpväg, spår; fornisländska o. fornnorska slödi m., om vad som släpas efter (i synnerhet ris o. grenar), norska slöde; fornisländska o. fornnorska sléÖa, norska sloda, släpa. Sannolikt bör man hit även föra: svenska dialekt släda, driva (om båt), gå o. driva, o. det väl därmed identiska norska släda, luta svagt (åtminstone det senare antagl. till urindoeuropeiska sladh, glida eller dylikt, jämför litauiska slédnas, brant, Torp Etym. ordb. s. 639). Jämför slosill o. slör 1.