slagg

Synonymer till slagg

metallrest, skum, masugnsslagg; sinter; avfallskol, aska, sinder; biprodukt, rest, avfall; orenhet, orenlighet; isbark, snöglopp

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Vad betyder slagg?

1. glasartad rest som blir kvar när man smälter metall ur malm eller forcerat förbränner kol eller koks || -en el. -et

Hur används ordet slagg?

Stadsarkeologen Hans Andersson har påpekat att man hittat tjocka lager av slagg efter någon typ av urålderlig järnproduktion i Lödöse och Visby.
En analys av den metallklump som hittades på en gård i södra Norge visade att det rörde sig om slagg från järnframställning.
Alternativet är i så fall att lägga sig under kniven för att rensa bort överflödigt brosk och annat slagg som ansamlats.
Hans händer hade vita ärr från stänk av slagg och smält järn.
Att förbränningen lämnar tonvis med återvunnen slagg och tillåter att under vintern värma alla de kringliggande stadsdelarna.

Historik för slagg

1. slagg (järn- o. d.), t. ex. Burens o. 1600; i de bildlig betydelse 'drägg' t. ex. Achrelins 1690 o. 'slödder' t. ex. 1675 = norsk-danska slagg, danska slagge, från medellågtyska slagge, jämte lågtyska slakke (nyhögtyska schlacke), varifrån danska slak(ker); jämför anglosaxiska slagu ds.; intensivbildning till slå, vb; jämför nyhögtyska ham-merschlag ds.; alltså egentligen om det som avfaller vid Smidningen o. sedan överfört till det som avfaller vid malmens smältning; jämför dock följande (slutet).
2. slagg, slaggväder (dial.), slask, slaskigt väder, O. Petri Kr.: 'I snyiöö och slagg', motsvarande medellågtyska slagge detsamma, slaggen, slaska (varav äldre nysvenska slagga), skotska dialekt slaggij, fuktig, ävensom norska slagg, spott o. d.; med intensivisk konsonantförlängning till urgermanska *slag- i svenska dialekt slaga, snöslask, nyisländska slägt, fuktighet, norska slagen, fuktig. Hit höra även äldre nyhögtyska schlacken, slaska (örn snö o. regn), nyhögtyska schlackern detsamma, schlack, regn- o. snöslask, lågtyska slakk, tjock, mjuk massa, som dock vanligen föras till slak, men säkerligen utgå från parallella intensivbildningar med i dylika fall vanlig växling av media o. tennis. Kanske, såsom allmänt antages, till slå (jämför svenska slå sig, nyhögtyska sich beschlagen, betäckas med fuktig- | het). Otänkbart är dock ej, att slagg 1 o. 2 böra etymologiskt identifieras såsom j utgående från en gemensam grundbetydelse 'mjuk massa' eller dylikt o. att i så fall härledningen är en helt annan än som j vanligen antages; visserl. kanske också till ! *slag- i slå (med intensivförlängning), men med annan o. gemensam betyd.-utveckling.