slutvokal

Definition av slutvokal

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Med detta menas att vissa verb ibland ändrar slutvokal.
Imperativ uttrycks i singular genom stam + slutvokal, i plural genom tillägg av - eni till stammen.
Denna slutvokal lever ännu kvar i orsamålet, och går tillbaka på en ändelse motsvarande fornsvenska - umen.
Femininformer bildas regelbundet genom tillägg av - a (noia efter noi, ' pojke '), eventuellt efter att en annan slutvokal plockats bort (mestra efter mestre, ' mästare ').
En dativändelse med slutvokal levde kvar i t.ex. åsenmål från tidigt 1900-tal som - ume, respektive - ine, - une och som - umma i äldre evertsbergsmål.