Synonymer till snyta
- rensa näsan, putsa näsan, torka näsan, fräsa
- (vard.) lura, bedra, snuva
- (vard.) snatta, knycka, stjäla, ta
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Betydelse: Inget som är lätt att göra
Exempel: "En ny ordbok är inget man bara snyter ur näsan"
Uttryck och ordspråk sammanställda av Sinovum Media.
Trots att vi i dag har krav på att också mor ska ro och far snyta barn kan elektriker beordras att utföra arbete utanför den ort man bor och verkar på.
Katy Perry fick slajm i hela ansiktet och ägnade en lång stund åt att snyta ut det som hamnat i näsan.
Jag vet att som svensk komma med ett sådant erkännande i sommartider är som att svära i kyrkan eller snyta sig i fanan.
Tyvärr kan vi inte snyta tre ungar när vi har fyra kastruller på spisen och en tvättmaskin igång.
Tio kronor kunde en ju inte snyta ur näsan.
Han lärde sej att snusa på sex eller sju olika sätt och att snyta sej i nypan över axeln.
Det slutar med att han hjälper henne att snyta sig.
Han försökte snyta sig i näven men det misslyckades; han blev stående med handen full.
Hon gick ut i köket och jag gick till byrån och drog fram en näsduk att snyta mig i.
De kunde snyta honom på hela vinsten.
Jag gick in i butiken för att snyta lite godis.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
För mer information, klicka på informations-ikonen nedan.
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.
Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!
aktiv | passiv | |
---|---|---|
grundform | att snyta | att snytas |
nutid | snyter | snyts |
dåtid | snöt | snöts |
supinum | har|hade snutit | har|hade snutits |
imperativ | snyt | |
particip | ||
presens | snytande | |
perfekt | en snuten ett snutet den|det|de snutna |