sparv

Synonymer till sparv

tätting, täckling

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Vad betyder sparv?

1. individ av fågelarter inom familjerna sparvfinkar och fältsparvar (se dessa ord);
  (ofta) gråsparv || -en;
  -ar

Uttryck och ordspråk relaterade till sparv

Uttryck som innehåller sparv

det flyger inga stekta sparvar i munnen på en
Betydelse: Man får inget utan att anstränga sig
Exempel: Sitta inte här och vänta, det flyger inga stekta sparvar i munnen på en
en sparv i trandansen
Betydelse: Någon som framstår som liten, obetydlig eller underlägsen i ett visst sammanhang
Exempel: Hon kände sig som en sparv i trandansen på Nobelfesten
En sparv i tranedansen
Betydelse: Någon är eller känner sig liten och obetydlig i ett fint sammanhang
Exempel: Jag som inte ens gått ut gymnasiet kände mig som en sparv i tranedansen på disputationsfesten

Hur används ordet sparv?

Lars Ohly som potentiell minister är en stekt sparv som faller ner framför alliansens partiledare.
En förflugen liten sparv har för första gången setts i Sverige.
En sparv slog sig ned på fönsterbrädan helt nära henne.
En sparv som pickar i sig några brödsmulor.
Bonden skulle kalla mig sin lilla sparv och jag skulle lura den vassa bondmoran till att skratta.

Historik för sparv

sparv, Hels. 1587, P. Gothus, Serenius 1741, Sahlstedt 1773 och så vidare (jämför nedan) = fornisländska o. fornnorska spǫrr (genitiv spars o. genom analogi sparrar), norska sporv, sporr, sparv med mera, äldre danska sparv, sparv (av *sporw-)9 danska spurv, av urnordiska *sparwiiR (spanvas), motsvarande urgermanska *sparwan- i got, sparwa, fornhögtyska sparo (med i böjningen ljudlagsenligt förlorat w), medelhögtyska spar(w)e, anglosaxiska spearwa (engelska sparrow); i medellågtyska blott i avledning sparlink, sperlink = nyhögtyska sperling. Avljudsform: fornsvenska spirver. Äldre n s v. sperf (plural sperffner NT 1526, Bib. 1541), sparf Lind 1749 med flera, svenska dialekt sperv, sparv Västergötland utgå från detta spirver (Hesselman i o. y s. 212, Kock Uml. u. Br. s. 220) eller från former av u-stammen *sparwiiR (Kock s. st.). Ordet sparv uppträder sannolikt redan i fornsvenska, i personn. Sporff, jämför äldre danska spørive; se Kock anförd st. Urbesläktat med medelhögtyska sperke, sperch(e), sparv, fornpreussiska spurglis, sperg-las, sparv, forngrekiska spérgoulos, sporgilos, liten fågel, spardsion, liten fågel lik sparven, Hesych. Vanligen efter Schade o. Hoffmann BB 21: 140 (jämför även Walde under pan*a) fört till urindoeuropeiska roten sp(h)er, sprattla och dylikt, i spjärna, sparka; i så fall 'hoppande fågel' (i motsats till flygande); osäkert. - Franska moineau, sparv, till moine, munk, erinrar om nyhögtyska mönch, bland annat: Gurruca atricapilla, svarthatta (med syftning på den svarta kalotten), svenska domherre o. franska perroquet, papegoja, egentligen: lille kyrkoherden. — Sparvhök, Var. rer. 1538: sparhööck, Lex. Linc. 1640: sporhöök, och så vidare = fornisländska o. fornnorska spgrrhaukr, anglosaxiska spear-hafoc (engelska sparrowhawk). En annan bildning är medellågtyska sparwer, sperwer = fornhögtyska sparwdri, -wari (nyhögtyska sperber), varav franska éperuier; möjligen urspr, sammansatt med fornhögtyska äro, örn (nyhögtyska åar, adler), men sedan ombildat efter bildningarna på -dr/.