Synonymer till stall

• 1. byggnad för hästar (ibland även andra husdjur);
     (spårvägs)garage;
     uppsättning hästar;
     grupp av personer under viss ledning, trupp, team: proffsstall, aktörerna i den store regissörens stall || -et;
     pl. = el. stallar, best. pl. -en el. -arna
  2. (på stränginstrument) kantställd träskiva över vilken strängarna spänns || -et;
     pl. =, best. pl. -en
• 3. (vid flygning) manöver eller missöde så att planet lyfter upp nosen och förlorar kraftigt i höjd || -en;
     -ar

Hur uttalas stall?

3. [stå:l]

1. Stall får man när flygplanets anfallsvinkel blir för hög för att lyftkraften ska kunna upprätthållas.

1. stall, i dialekt även maskulinum jämför riksspråk plural stallar (jämte stall); i vissa dialekt, t. ex. jämtl.: spilta (bakstall m.), fornsvenska ställer m. o. stal n., stall, spilta(?) - fornisländska o. fornnorska stallr m., ställning, stall, krubba, danska stald c., stall, medellågtyska stal (-11-) m., fornhögtyska stal (-11-), ställe, stall (nyhögtyska stall, stall; jämför installera, piedestal), anglosaxiska steall, plats, bås, stall med mera (engelska stall, bås m. m.; i betydelse 'stall' däremot stable, från fornfranska, av latin stabnliim nedan); av germ, * ställa-, snarast av *slalnd- -- ie, *stholnö- till roten sthel, stå, vara ställd, vara styv och dylikt, vartill även sanskrit sthänu, stående, orörlig (av *sthalnii-)9 sthdla-, sthali-, grund, höjd, 'sthdlali, står, fornpreussiska stallit, stå, osv.; se för övrigt ställa, stjälk, stoll, stolle, stolpe. Enligt Sievers IF 4: 337 f. förutsätter däremot urgermanska *stalla- ett urindoeuropeiska *sto-dhlo-= latin stabnlum, boning, tillhåll för människor o. dj ur, stall (jämför v e s t i b u 1); även i detta fall besläktat med stå; en bi-form *std-tlo- förelåge i urgermanska *stap(u)la-= nyhögtyska städel, lada, skjul, ett allmänt vgerm. ord, o. (med avljud) i ställa.- Jämför även det avlägset besläktade o. lik-betydande litauiska stöné, ävensom t. ex. sanskrit göstha, kostall (med sammansättning acvagöslha, egentligen: häst-kostall, en ka-takres). - Alltså har stall samma grundbetyd, som sto. - I äldre tid stundom i vidsträcktare betydelse än numera i riks-spr., jämför t. ex. äldre nysvenska f are-, fästall (t. ex. 1683), swijnesiall (t. ex. Lex. Linc. 1640 under siille); dock redan i fornsvenska nästan uteslutande med avseende på hästar. - I svenska även om ett slags upprättstående välvt trästj^cke å stråkinstrument; i danska i stället stol, i nyhögtyska steg, i engelska bridge (egentl.: bro) o. i franska chevalet, även om vissa redskap o. ställningar (till cheval, häst). - Stallbroder, fornsvenska stalbrodhir, kamrat, även om äkta make eller maka (t. ex. 'käre stalbroder' i brev från Sten Sture d. äldre till hans hustru), bolagsman = fornisländska o. fornnorska stall-bröÖir, danska stal(d)broder, väl från m l nyhögtyska stalbroder, rumskamrat, kamrat = medelhögtyska stalbmoder; antagl. översättning av medellatin constabnlarius, stallkamrat, kamrat (se konstapel). Ordet, som numera har en mindre god anstrykning, begagnas i sin urspr, betydelse ännu av Atterbom till Tegnér 181 U: 'Trofaste vän och stallbroder'.