syfta
Hjälp oss förbättra innehållet
Föreslå nya ord eller lämna feedback
Hjälp oss förbättra innehållet
Föreslå nya ord eller lämna feedback
Föreslå ett nytt ord eller uttryck
Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.
Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!
Vad betyder syfta?
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
- måtta, sikta;
syfta till eftersträva;
s.på avse, mena || -de
- måtta, sikta;
Hur används ordet syfta?
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
Hon syftade med pennan för att kontrollera perspektivet.
Ordet nyåret kan sägas syfta på helgen eller tiden kring ett årsskifte.
Den som i dagens Sverige sjunger om fornstora dagar kan lika gärna syfta på folkhemmet.
Från att blott ha syftat på vita slavar kunde titeln stundom även syfta på svarta.
Lagen ska syfta till att minska antalet osäkra födslar och ge mödrar ett alternativ till att överge det nyfödda barnet genom att placera det i så kallade bebisluckor.
De flesta partier är överens om att kulturpolitik ska syfta till att möjliggöra såväl skapande och utövande som konsumtion.
Det är omöjligt att försäkra sig om att de inte lidit och han lyckas inte försona sig med tanken att djurens liv skulle syfta till att hamna på hans tallrik.
All dokumentation i skolan ska syfta till att stärka och stödja eleven i sitt lärande.
Tillsynen ska syfta till att granska att polisen själva följer den demokratiska rättsstatens regelverk.
Framtidens politik för internationell utveckling måste syfta till att minska fattigdomen i världen och främja en hållbar utveckling på en rad områden.
syfta i ordbok från 1870
Källa: "Svenska språkets synonymer" av A.F. Dalin. Utgiven 1870.
Vissa ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media.
Historik för syfta
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
- 1. syfta (i åsyfta osv.), i betydelse 'sikta* t. ex. 1640-t. o. ännu Sehlstedt (jämte sigtar i samma strof), förr även sifta, t. ex. 1639, egentligen samma ord som sikta 2 (men nu vanligen om viljeriktning o. d.), med -fi- för -kt- genom falskt ljudutbyte, framkallat av växlingen ft o. kt i en del andra lånord från lågtyska med ursprungligt ft (såsom häfta ~häkta, stifta " äldre stikta), o. med övergång av i J> y genom inverkan av f. Tamm. Fonet, kännet. s. 36. - Härtill syfte (egentligen grundord till syfta), i betydelse 'sikte (på skjutgevär)' t. ex. Schroderus Lex. 1637.
- 2. syfta (malt), fukta, blöta korn till malt, urspr, onji omskyfflingen av detsamma, egentligen samma ord som fornsvenska sypia III konj., rycka = norska syfta III, I, svinga, rista, rensa (korn) genom skakning, hoppa med mera Sammanhänger med fornisländska o. fornnorska soipta III, kasta, slunga, rycka samman (dvs. minska) ett segel = Hy. swichten, holländska zwichten (om segel), med lågtyska övergång av -ft- till -cht- (se akter osv.), varav i sin tur svenska svikta 2, danska svigte i samma betyd.; säkerligen avlett av ett urgermanska *swipt-, verbalsubstantiv till den under svepa behandlade verbalstammen (däremot sannolikt ej av urgermanska *swi-patjan). Det formella förhållande mellan syfta o. fornisländska o. fornnorska svipta är dock oklart o. flertydigt. - Hit hör också svenska dialekt syfte, ögla i ringklockor, häftmärla på bösspipa = no.
syfta i sammansättningar
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Rösta på användares bidrag
Nästkommande ord
Hur böjs syfta?
| aktiv | passiv | |
|---|---|---|
| grundform | att syfta | att syftas |
| nutid | syftar | syftas |
| dåtid | syftade | syftades |
| supinum | har|hade syftat | har|hade syftats |
| imperativ | syfta | |
| particip | ||
| presens | syftande | |
| perfekt | en syftad ett syftat den|det|de syftade | |
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Dagens namnsdag
Ellen
Dansk form av namnet Elin, från det grekiska namnet Helena: *fackla*. Även en engelsk variant av det grekiska namnet Eleonora: *barmhärtig*.
Lena
Svensk variant av det hebreiska namnet Magdalena, *kvinna från Magdala*, och det grekiska namnet Helena, *fackla*.
Relaterade namn: Lene, Lenita
Dagens uttryck
Väsnas
Måste ni föra sådant oväsen?
Dagens ord
Vad betyder Rättesnöre?
Synonymer till Rättesnöre
- vägledning, förebild, norm, moralregel, regel, ledfyr, direktiv, grundsats, kanon, katekes, kodex, korrektiv, lagsamling, ledning, ledstjärna, mönster, tumregel
