torp

Synonymer till torp

litet jordbruk, torva, täppa; stuga, torpstuga, hydda, koja; sommarstuga, sommarställe, sommartorp

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Vad betyder torp?

1. (förr) mindre jordbruk som löd under en större jordägare;
  dettas boningshus, numera vanligen använt som sommarställe eller dylikt || -et;
  pl. =, best. pl. -en

Uttryck och ordspråk relaterade till torp

Uttryck som innehåller torp

Ordning på torpet
Betydelse: Ordning och reda
Exempel: Den nye chefen lovade att det skulle bli ordning på torpet

Hur används ordet torp?

På scenen är det mycket som ska fixas till: en hel trio äktenskap som blivit allt mer karga genom åren men också det gamla torp där hela släkten ska fira midsommar.
Så nu lever vi äntligen i ett kollektiv i ett torp på landet.
Solig rabatt till rött hus: Det somrigaste av alla hus är ett rött torp med vita knutar.
Där bjuder hon kända personer till sitt torp i Grums i Värmland.
Glöm ett anspråkslöst torp på landet med utedass.

Historik för torp

torp, i äldre nysvenska även: by, småstad, fornsvenska þorp, gård, by, småstad (jämför nedan), stundom þorper m. = fornisländska o. fornnorska þorp, gård, skara, flock, norska torp detsamma, även: pack, byke, stundom maskulinum, äldre danska: by (om forndanska se nedan), gotiska þaúrp, åker (forngrekiska texten: agrós), fornsaxiska thorp o. fornhögtyska, nyhögtyska dorf, by (jämför nedan), anglosaxiska þorp, þrop, gård, by; av urgermanska *þurpa- n. (m.?); vanligen o. säkert med rätta sammanställt med litauiska trobà, hus, oskiska (nära besläktat med latin) trííbúm detsamma, latin trabs, bjälke, fkymr. treb, bostad, gall. folkn. Atrebates, o. väl även forngrekiska téramnon (*terab-no-n), téremnon, hus (jämför träv). Egentligen: byggnad > hus > gård > by. Betydelse 'skara' har väl utvecklat sig ur den av 'by' o. bör knappast, såsom skett (t. ex. Walde under turbo), föranleda antagandet av ett särskilt ord, besläktat med latin turba, skara (varom under turbin). En motsatt betyd.-utveckling föreligger i iriska cathir, stad, av latin caterva, skara, eller i spanska pueblo, by, stad, folk, av latin populus, folk. Växlingen av betydelse 'gård' o. 'by' sammanhänger med under olika tider o. hos olika urgermanska stammar skiftande bosättningsförhållanden. — Den i svenska sedan urminnes tider förhärskande betydelse 'mindre lantgård (på ofri mark)' har ursprungligen ingått i en mängd gamla ortnamn, Torp o. Torpa, egentligen om genom nyodlingar å skogsbygd och dylikt uppkomna utgårdar, som sedermera ofta vuxit ut till ansenliga huvudgårdar o. på grund därav övergått till socken- o. stundom häradsnamn. I forndanska o. fskån. tycks þorp ha syftat på bosättning på byns utanför tomterna belägna mark. — I ortnamn på -torp (-arp) är senare leden mycket ofta ett personnamn, t. ex. i Alnarp (se d. o.), Bonnorp Östergötland, fornsvenska Bondat(h)orp, till personn. Bonde, Brynstorp Östergötland, fornsvenska Bryniolfsthorp, till personn. Bryniolf, Farstorp Smål., fornsvenska Fadhurst(h)orp, till personn. Fadhir, Gåvestadstorp Smål., fornsvenska Guduastat(h)orp, till personn. Gudhfaste eller Gudhfast (-vast), Hällestorp i Västergötland, fornsvenska Hærleksthorp, till personn. Hærlek, Jordstorp (se Joar), Kabbarp (se d. o.), Källestorp Smål., fornsvenska Kældorst(h)orp, till personn. Kældor (= Kætildor), Naffentorp (se d. o.), Nantorp (se Nanna), Pålstorp Östergötland, fornsvenska Pavalsthorp, Pärstorp Västergötland, fornsvenska Peterstorp, Rolstorp (se Rolf), Sibbarp (se Sig- slutet), Sjöstorp Hylletofta sn Smål., fornsvenska Sighwadzthorp, till personn. Sighhuat, Stentorp Drothem Östergötland (sannolikt fornsvenska Stighandathorp), Störestorp Smål., fornsvenska Styrgisthorp, till personn. Styrger, Svenstorp (se sven 1), Sånnarp (se Sune), Sällstorp (se d. o.),. Tolarp (se Tord), Tollstorp (se Tolv), Tomestorp Kisa sn Östergötland, fornsvenska Thomastorp, Torarp o. Torup (se Tord), Tovetorp o. Tubbetorp (se under Tuve), Ubbarp Smål., fornsvenska Ubbethorp, till personn. Ubbe, Ulvestorp Härene sn Västergötland, fornsvenska Ölffwitzthorp, till ett personn. *Ölfvidh, men Ulvestorp Habo sn Västergötland däremot till fornsvenska personn. Ulvar, Utvängstorp (se två 1 slutet), Väsentorp Östergötland (se växa slutet), Västorp Västergötland, fornsvenska Væstathorp, till personn. Væste, Ärmestorp Östergötland (se Ärm-), Ölstorp Östergötland, fornsvenska Ölfsthorp, till personn. Ölf, kortnamnsform till Ödhulf eller Ö(i)ulf; alltså somliga bildade i kristen tid, t. ex. Påls-, Pärs-, Tomestorp till de kristna personn. Pawel (Paulus), Peter o. Tomas; stundom en annan personbeteckning (t. ex. Skräddaretorp flerst., fornsvenska Skrædharathorpi Trälarp Smål., se träl); i många fall också sjö- eller ånamn (t. ex. Doverstorp, fornsvenska Duwirstorp vid sjön Dovern; se författare Sjön. 4: 98 f.) eller andra beteckningar för naturförhållanden (t. ex. Skogstorp); ibland också djurnamn (t. ex. Ekornarp Smål., fornsvenska Icornathorp[p], dvs. ekorretorpet). — Utförligare översikt av de svenska torp-namnen saknas ännu, om de danska se Ussing Danska stud. 1917 s. 83-93. — I skå. o. danska ofta -t(e)rup, -rup och dylikt, t. ex. Tosterup, gods o. socken i Skå., av forndanska Thosthorp, till forndanska, fornsvenska o. västnord. personn. Tōste (t. ex. å den ej långt från Tosterup befintliga Glimmingestenen); se Tost-. — Hit höra de från danskan inkomna familjen. Gleerup, Westrup och så vidare, med senare leden i denna ställning utvecklad ur þorp; för övrigt tillhörande samma danska familjenamnstyp som t. ex. Melsted, Weibull (med gårdnamnet upptaget i oförändrad form). Nyhögtyska dorf ingår i de nyhögtyska familjen. Friesendorff, Hallendorff, Leidesdorff o. efterbildningarna Bodorff, Ljungdorff med flera — Från Skandinavien härrör normand. Torp i ortnamn Torp-en Caux och dylikt — Jämför för övrigt -arp, tölp o. följ.