Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?
Vad betyder trå?
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Historik för trå
- 1. trå, längta, tråna, särsk. i sammansättning åtrå; som enkelt verb vanligt i dialekt, men i riksspråk oftast ersatt av tråna (se nedan), fornsvenska þrā = fornisländska o. fornnorska þrá, danska dialekt traa; till substantiv fornsvenska þrā, längtan, kval (i nysvenska sammansättning åtrå; jämför nedan) = fornisländska o. fornnorska þrá, äldre danska traa (nu attraa), av urgermanska *þrawō-, egentligen 'trängande, trångmål' (jämför till betydelse trängta till tränga), o. sålunda = anglosaxiska þrawu, þréa, trångmål, plåga; med samma avljudsstadium i urgermanska verbet *þraujan = fornisländska o. fornnorska þreyja, längta efter, vänta, hålla ut, norska trøya, tillbringa eller fördriva tiden, trø, vänta, trø seg, roa sig, nordsv. dialekt trö(j) (jämför det besläktat svenska dialekt tröka, hålla ut, under tråkig); med avljudsformen anglosaxiska þrówan, lida (jämför engelska throe, lidande), fornhögtyska druoên. Till samma urindoeuropeiska grundrot tru, trycka, som i truga, trycka. — Härtill inkoativet tråna, fornsvenska þrāna, ävensom trånad, fornsvenska thrānadher = norska traanad. — Sannolikt är denna ordgrupp också ytterst besläktad med de västgerm. orden för 'hota': nyhögtyska dräuen, drohen och så vidare, varom se närmare under truga (slutet). — Substantiv fornsvenska þrā, trånad (i åtrå), ingår i svenska dial, trå vale, trå mej och så vidare, använt som ett slags svordom = äldre svenska trå digh Messenius 1614, trå wåle Chronander 1647 och så vidare, ännu Dalin 1853 (som 'pop.'): trå mig, av fornsvenska *þrā þǣr och så vidare, *þrā warþe; jämför Rondeletius 1614: Tråne tu bådhe i södher och norr, / I öster och wäster tu aldrigh triwes'; alltså gamla besvärjelseformler, där trå, såsom ofta i dylika fall (jämför pocker, skam), kommit att uppfattas som en beteckning för den onde. Med avseende på vale jämför svenska dialekt tvi vale (även hos t. ex. Bellman), twij warde 1614, till varda, bliva. Jämför för övrigt författare 1600-t:s svenska s. 51.
- 2. trå, adjektiv (nu blott dialektord), trägen, efterhängsen, enträgen, styvsint, äldre nysvenska t. ex. L. Petri: 'the tråå affuundzbukar', Sahlstedt 1773, Weste 1807 (som 'pop.'), som adverb: träget, ivrigt, t. ex. Runius, Spegel (som östg.), Swedberg: 'trått och trägit', fornsvenska enthrār, envis, egensinnig = fornisländska o. fornnorska þrár detsamma, norska traa, uthållig, tvär, styvsint, äldre danska traa, uthållig, ivrig (nordeng. thraw, styvsint, ovillig; från nord.); vartill fornsvenska þrā, trotsa, fornisländska o. fornnorska þrá n., styv sin th et och dylikt, þráinn, egennamn, äldre danska traa, trots; av urgermanska stammen þranh-, växelform till þrang- i trång; alltså ungefär samma grundbetydelse som i föreg.; jämför anglosaxiska þróh, hat, missunnsamhet, ävensom träta (väl av *þranhatian) o. enthrætter, enthrættin, envis och dylikt Författare Ark. 11: 348. — I vissa av de nordiska orden föreligger dessutom möjligen sammanfall med bildningar av den under trå 1 behandlade ungefär likabetydande urgermanska stammen *þraw-.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
trå i sammansättningar
Rösta på användares bidrag
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
För mer information, klicka på informations-ikonen nedan.
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.
Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!
Nästkommande ord
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Jonatan
Hebreiskt namn som betyder Herren har givit eller Jahve har givit.
Natanael
Hebreiskt namn som betyder Guds gåva.
Besläktade namn: Natan
Mest söktaföregående vecka
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Hur böjs trå?
| aktiv | passiv | |
|---|---|---|
| grundform | att trå | att trås |
| nutid | trår | trås |
| dåtid | trådde | tråddes |
| supinum | har|hade trått | har|hade tråtts |
| imperativ | trå | |
| particip | ||
| presens | trående | |