tvenne

Synonymer till tvenne

(åld.) två, tu, duo, dubbel

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Hur används ordet tvenne?

Han är skäligen misstänkt för att ha bragt departementsrådet Mörck om livet genom tvenne pistolskott natten mellan den tjugoandra och tjugotredje dennes.
Och dessa tvenne kunde gott passa mina vildsinta söner.
De sista tvenne orden visste jag hade att göra med hjärtat.
När han uppenbarade sig för min farfader Abraham i Mamres terebintlund hade han ävenledes tvenne änglar med sig.
Jakob gav oss huset och en del boskap och tvenne ridåsnor.

Historik för tvenne

tvenne, fornsvenska tvænne, tvinn- (se även nedan), två slags, två för sig, två = fornisländska o. fornnorska tvennir (två, plural till tvennr, tvinnr, dubbel), danska tvende, former med o. utan a-omljud, av urgermanska stammen *twiz-n- = urindoeuropeiska *du̯is-n-, väl åtminstone delvis i latin bīni, två i sänder, två; en n-utvidgning av urindoeuropeiska *du̯is, två gånger = sanskrit dviṣ, latin bis, medelhögtyska zwis, jämför fornhögtyska zwisk(i), tvåfaldig med mera (nyhögtyska zwischen, emellan; jämför tusmörker), ävensom första delen av det för övrigt formellt o. etymologiskt oklara o. flertydiga fornsvenska twisvar, tysvar, tösvar, två gånger, tvafallt = fornisländska o. fornnorska tvisvar, tysvar, motsvarande fornhögtyska zwiro(r) (äldre nyhögtyska zwier), jämför forngrekiska dis, av *dis eller *du̯is; etymologiskt = urgermanska prefixet *twis- i gotiska twis-standan, skiljas (jämte möjligen *tis-, *tiz- i fornhögtyska zir-, zer-, nyhögtyska zer-); utvidgning av urindoeuropeiska di- (se tve-). Stammen i tvenne vill man ogärna skilja från anglosaxiska getwinne, dubbel, som också av somliga identifieras härmed; av formella skäl kanske dock snarast att härleda från urgermanska *twinja-; jämför fornsaxiska twêne, fornhögtyska zwêne, två. En annan parallellbildning: gotiska tweihnai, båda, två o. två, av urgermanska *twīh- = urindoeuropeiska *du̯eik-, jämför med grammatisk växling fornhögtyska zwîg, gren (nyhögtyska zweig), egentligen: tvådelad, kluven eller dylikt, ävensom sanskrit dviká-, av två bestående (jämför under tjuga slutet). — De sällsynta fornsvenska skrivningarna tvann-, tveni ha, i motsats till vad stundom antagits, ingen etymologisk betydelse. — Jämför tvinna, tvilling.