Synonymer till välla

• 1. (term i tekniken) svetsa
  2. strömma i stor mängd: framvällande blod, människomassor || väller, vällde, vällt

Uttryck med betydelsen välla

• Dra med sig något

  Betydelse: Medföra, ha som (oavsiktlig) konsekvens

  Exempel: "Snöovädret drog med sig stora förseningar i tågtrafiken"

1. Moa Hjelmer kom in som trea på upploppet och det var då bronskänslorna började välla fram i bröstet.

   Genast började missnöjet välla ut i sociala medier.

   Ibland räcker det med ett enda ord för att en hel dikt ska välla fram inom henne.

   Den dag då Tyskland kapitulerade skall han gråtande ha kommit in i klassrummet och krävt att eleverna skulle hålla en tyst minut för att visa sin sorg över att barbariet nu skulle tillåtas välla fram över Europa.

   Tingen tycks välla ur bilden där de knappt får plats.

   Det är som om tarmarna bara råkar välla ut.

   Under hela helgen fortsatte egyptier att välla ut på gatorna för att protestera mot president Hosni Mubaraks auktoritära styre.

   Eller så är det dags att låta färgglada blommor välla fram över berget på skogstomten.

   Det ska välla och svälla och tokväxa.

   Verket hade ingen möjlighet att behandla den enorma anstormning av ansökningar som började välla in förra sommaren.

2. Det är dags att välla ihop metallbitarna.

• Betydelse: Brusande flöda upp; sjuda upp. Om källvatten, kokande vatten och dylikt.

  Synonymer: rinna, flyta, strömma, flöda, svämma, forsa, frusa, svalla, skvala, porla, kvälla, uppvälla, laka, lacka, sippra, läcka

• Betydelse: Egentligen sjuda, säges om vatten, som springer upp ur jorden likt det kokande vattnet i en gryta.

  Synonymer: svälla, svullna, pösa, jäsa, sjuda, koka, uppsvälla

1. välla i förbindelse förvälla o. välla ihop (svetsa), fornsvenska vælla, bringa att koka eller smälta = fornisländska o. fornnorska vella (imperfekt -lda), danska vælde, svetsa, medellågtyska wellen, förvälla, svetsa, medelhögtyska, nyhögtyska wellen, svetsa; engelska weld, svetsa, väl från nord.; av urgermanska *wallian, kausativum till urgermanska *wellan st. verb = fornsvenska vælla, bubbla, koka (intrans.), kräla, kvar i nysvenska välla fram, upp (nu svagt böjt), fornisländska o. fornnorska vella (imperfekt vall), danska vælde (liksom t. ex. svälta trans.: svälta intr., välta trans.: välta intr. osv.), i avljudsförh. till det reduplicerade urgermanska *wallan = fornsaxiska o. fornhögtyska wallan, koka, sjuda, intr. (nyhögtyska wallen), anglosaxiska weallan (såsom det nordiska st. verbet velta~västgerm. redupl. *waltan, se välta), till urgermanska stammen *well-, väl av *weln-, i alla händelser besläktat med fornhögtyska walo adverb, ljumt, västgerm. *walm-, kokande, bränning, böljande med mera (bildat som kvalm och så vidare) = fornhögtyska walm, anglosaxiska wylm, wælm ~ gotiska wulan, koka, fornisländska o. fornnorska ylr (av *wulju-), värme, svenska dialekt olm, folkilsken och dylikt (se olm); i utomgerm. språk alban. val'ɛ, koka (forngrekiska (h)aléa, solvärme, som också förts hit, hör däremot samman med sval o. urgermanska *swelan, brinna). En motsvarighet till vgerm. *walm- ingår sannolikt i det gamla namnet på Djurgårdsön vid Sthlm, fornsvenska Valmundsö, utvidgning av ett önamn på -und, *Valmund (Brate NoB 2: 84); med syftning på böljegången utanför öns södra strand vid hårt väder. Jämför följande, ulma, vallört o. Ölme. — Om svenska dialekt vrälla, framvälla, kräla, se under vimla slutet.