Synonymer till ämbete

• 0. (högre) befattning i staten eller kyrkan (jämför ämbetsman);
     (ibland) ämbetsverk, myndighet: Riksantikvarieämbetet || -t;
     -n

Uttryck som innehåller ämbete

• å/på ämbetets vägnar

  Betydelse: I tjänsten

  Exempel: "Jag befann mig på resa å ämbetets vägnar"

0. En påve som kliver ned från sitt ämbete är en i det närmaste unik händelse.

   Alla utom en hade långt mer än ämbete och den nordiska hemvisten gemensamt.

   Primatet innebar att varje svensk ärkebiskop skulle vigas till sitt ämbete av ärkebiskopen i Lund samt svära denne och hans kyrka trohet.

   Påven är genom sitt ämbete en av världen mest inflytelserika personer och det han säger får stort genomslag och påverkar miljoner.

   Många svenskar har nog inte resonerat kring det orimliga med att vårt lands högsta offentliga ämbete innehas av en man som varken valts eller går att avsätta i demokratiska val.

• Gammal stavning: Embete

  Betydelse: Högre offentlig tjenst, hvars innehafvare är försedd med kunglig fullmakt.

  Synonymer: tjänst, syssla, tjänstebefattning, befattning, beställning, anställning, lägenhet, plats, post, kall, kallelse, värdighet, äreställe, hedersställe, hederspost

1. ämbete, fornsvenska æmbete, æmbite o. æmbit, ämbete, tjänst, arbete, tjänareskara, sakrament, hantverk, hantverksskrå = fornisländska o. fornnorska embǽtti, norska embætte i samma eller likn. betydelse, danska embede, gotiska andbahti, tjänst, fornhögtyska ambahti, anglosaxiska ambiht osv.; etymologiskt = nyhögtyska amt (se för övrigt amt). Till gotiska andbahts, tjänare, fornhögtyska ambaht, anglosaxiska ambiht, jämför fornisländska o. fornnorska ambótt f., -bátt, tjänarinna, fornsvenska ambat, -bot(a) detsamma Vanligen o. med rätta betraktat som ett mycket tidigt lån från keltiska (lat.) ambactus, tjänare, vasall (varom närmare under ambassad); i gotiska folketymologiskt ombildat. Föga troligt är däremot, att gotiska andbahts och så vidare skulle vara av inhemsk urgermanska börd (till part. and-, se an- 2, o. sanskrit bhaktá-, till bhaj-, dela, men även: tjäna, dyrka; jämför Uhlenbeck Gotiska etym. Wb. o. Brugmann IF 19: 390). — Från nordiska språk lånat i ryska jabeda, baktal, ränker; med egendomlig betyd.-förskjutning (närmast av *hovmannaintrig?). — Ordet ämbete o. dess urgermanska motsvarigheter eller grundord beteckna sedan urminnes tider bland annat en viss officiell ställning inom stat eller kyrka; jämför fornsvenska biskops-, pava-, praæstaæmbete, gotiska andbahti i t. ex. 2 Kor. 11: 8 (= forngrekiska diakonía), anglosaxiska ombihtas i Beowulf om konungens tjänstemän av olika slag (hovmarskalk, vapenvaktare m. m.). Säkerligen föreligger här en reflex av ordens ursprung från det keltiska konungadömet med dess ämbetsmannaadel; o. orden tillhöra sålunda samma slags låneskikt som rik o. rike; jämför även under (det ytterst från keltiska komna) vasall. Ett annat viktigt lån från keltiska av kulturhistorisk betydelse är järn. — Ämbetsman, fornsvenska æmbitisman, tjänare, tjänsteman, ämbetsman, hantverkare = fornisländska o. fornnorska embǽttismaðr, danska embedsmand; jämför nyhögtyska amtmann under amt. Betydelse 'hantverkare' (i synnerhet: skräddare, skomakare, smeder), även i t. ex. äldre nysvenska o. äldre danska, kvarlever (eller kvarlevde till senaste tid) i svenska dialekt, t. ex. Smål.; jämför äldre nysvenska ämbetskarl = svenska dialekt (Ydre) ämbetskar. Om betydelse '(stats)ämbetsman' se under betjänt.