Synonymer till ämne

• 1. materia av viss beskaffenhet: flytande ämnen, grundämnen;
     råmaterial, obearbetat arbetsstycke: nyckelämne;
     det ur vilket något utvecklas: fruktämne, (bildlig betydelse) han är ämne till en stor sångare
  2. det som behandlas i tal eller skrift: ämnet för mitt föredrag;
     avgränsat studieområde: läsa olika ämnen i skolan || -t;
     -n

Uttryck med betydelsen ämne

• Hålla sig till saken

  Betydelse: Inte avvika från ämnet

  Exempel: "Kan vi försöka hålla oss till saken nu"

• Kretsa kring

  Betydelse: Handla om; stå i centrum för uppmärksamheten

  Exempel: "Filmen kretsar kring mordet på Julius Caesar; allt kretsade kring hennes nya kille"

• röra sig om något

  Betydelse: Handla om något

  Exempel: "Frågan var om det rörde sig om en olycka eller ett sabotage"

1. Det farliga ämne som antas ligga bakom explosionen i gödselfabriken i Texas tillverkas även i Sverige i en fabrik i Köping.

2. Ett ämne som C-vitamin hjälper kroppen att ta upp bättre är järn, så drick gärna ett glas apelsinjuice till dina järntabletter.

3. Ett ämne som vi nog inte är riktigt klara med ännu.

   Fredagens ämne var dock allvarligt: Hur det oljerika Irans sargade och vanskötta ekonomi ska komma på fötter.

   Jesus är ett känsligt ämne inom så gott som alla språk.

   En hashtagg kan beskrivas som ett slags etikett som används för att samla allt som skrivs inom ett aktuellt ämne i samma flöde.

   Se hela programmet ovan eller ämne för ämne nedan.

   Att Erika Ullberg tar upp bristen på uppföljning av leverantörens kvalitet i leveransen är något jag skriver under på och ett ämne som tarvar ett eget kapitel!

   Åldern kan för många vara ett känsligt ämne men Marguerite Joseph berättar gärna hur gammal hon är.

4. När de trodde att de var klara för terminen fick eleverna beskedet att skolan missat ett ämne och att de måste läsa extra.

   För lärare som saknar behörighet i något ämne som de undervisar i finns också den statliga fortbildningssatsningen Lärarlyftet.

• Betydelse: För sig bestående, sjelfständigt ting; äfven det, hvaraf något består.

  Synonymer: massa, kropp, materia

• Betydelse: Det, hvaraf något består; äfven det, hvaraf något göres eller blifver till; äfven (i kemien) benämning på hvart och ett af elementerna eller grundämnena; äfven föremål tor skrift, tal, öfverläggning och så vidare

  Synonymer: fråga, punkt, uppgift

1. ämne, i lagen 1734 i betydelse 'förmåga' ('som dess stånd, vilkor och ämne kräfva') eller 'ändamål' ('till kolning eller andra ämnen'), fornsvenska æmpne (æfne), material, förmåga, tillfälle, anledning med mera = fornisländska o. fornnorska efni detsamma, danska evne, själskraft, förmåga, i äldre danska också material (i no.-da.däremot stavat emne); danska emne, föremål för andligbehandling, är väl däremot lån från sv.; en speciellt nordisk bildning (medelengelska efne är lån från nordiska språk) av urnordiska *afnia- (jämför till ljudutvecklingen hamn 3, väl av * haƀnō). Härtill verbet ämna, fornsvenska æm(p)na, utföra, bereda o. sekundärt: ämna = fornisländska o. fornnorska efna, utföra, danska evne, förmå (i betydelse 'ämna, ha för avsikt' däremot agte, have til hensigt, tiltænke), anglosaxiska efnan, æfnan detsamma, vartill avledning svenska dialekt ämta. Möjligen äro substantiv o. verbet parallellbildningar av samma grundord: urgermanska *afna- = urindoeuropeiska *opno-, jämför sanskrit apna-rā́j-, som eger gods; verbet kunde dock även tänkas vara avlett av substantiv ämne. Till urindoeuropeiska roten op, arbeta, i latin opus, arbete och så vidare (se närmare de besläktat avel o. avljudsformen öva), tidigt bland annat specialiserad på jordbruksarbete; jämför Lidéns utredning Ark. 27: 270 av fornsvenska byæ æmpni Häls. L., mark som genom nyodling blir (eller nyligen blivit) en gård, o. fornnorska ortnamn Efni, väl: nyodling, nybygge, ingående i det flera ggr uppträdande jämtl. ortnamn Landsom av fornnorska (fsv.) Landsæmpne, ävensom bland annat i fornsvenska Aghersæfne, nu Åkersände N. Sandsjö sn Smål. Betyd.-utvecklingen till 'material' är densamma som i virke o. äldre nysvenska, svenska dialekt yrke; jämför även under to 1. Hit för Torp Etym. ordb. under emne även fornisländska o. fornnorska afi, man, gotiska aba, som då egentligen betydde 'arbetare'; i så fall en bildning av samma slag som fornhögtyska uobo, åkerbrukare (se öva); snarast föreligger dock i urgermanska *aƀan- en barnspråksbildning. — I betydelse 'ämna, tillämna' användes i fornsvenska i stället ofta ætla (kvar i svenska dial.), avledning av den inhemska motsvarigheten till akt 1, uppmärksamhet (se d. o.); jämför akta att göra ngt. I äldre svenska tid uttrycktes 'ämna' dessutom med ärna, som i fornsvenska ännu icke utvecklat denna betydelse för att under de senare årtiondena alltmera vika tillbaka för ämna. Betyd.-utvecklingen i ämna o. ärna är för övrigt likartad: 'bereda' > 'ha i tankarna'; se under ärna. — Härtill ämnes(s)ven, auskultant, lärjunge, extraordinarie, gesäll, 1747 (vid vetenskapsakademien; en funktion som även Bellman beklädde, enligt uppgift i 'Min lefvernesbeskrifning'), 1763 (vid lantmäteristaten), 1805 (vid masmästeriet) 1816 (vid bergslagsstaten) och så vidare, SFS 1894 (om lärling som 'undergår förhör till ämnessven'); under senare tid ej officiell beteckning utan vanligen använt, särsk. i något högtidlig stil, i förbindelse ss. t. ex. 'de lärda yrkenas ämnessvenner' (1890), 'konstens ämnessvenner' (V. Rydberg 1893), 'ämnessvenner af forskare och diktare' (Levertin 1898). Ordet har säkerligen införts av Vetenskapsakademien såsom en ersättning för det utländska 'auskultant' eller dylikt Detta synes framgå — utom av belägget ovan — därav att det sedermera närmast brukades av institutioner, som stodo denna nära, och att ännu Sahlstedt 1773 blott känner användning 'In Academia Regia scientiarum auscultans'.