Synonymer till skola
subst.
skola
Hjälp oss förbättra innehållet
Föreslå nya ord eller lämna feedback
Hjälp oss förbättra innehållet
Föreslå nya ord eller lämna feedback
Föreslå ett nytt ord eller uttryck
Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.
Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!
Vad betyder skola?
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
- utbilda;
dressera (hästar);
omplantera (växter) || -de
- utbilda;
- ställe där man undervisar: börja, sluta skolan, gå i skola (n);
ta sin mats ur skolan se mats - läro- eller konstnärlig riktning, lära: hans konst har bildat skola;
en uppvisning i den högre skolan en avancerad uppvisning;
han är av den gamla skolan har en gammaldags inställning || -n;
skolor
- ställe där man undervisar: börja, sluta skolan, gå i skola (n);
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Uttryck och ordspråk relaterade till skola
Uttryck och ordspråk sammanställda av Sinovum Media.
Uttryck som innehåller skola
Betydelse: Gammaldags
Exempel:
Han var en hård företagsledare av den gamla skolan
Betydelse: Väldigt avancerad
Exempel:
Det var en frisparksvariant i den högre skolan
Betydelse: Lära sig av livet istället för på universitetet
Exempel:
Hon hade ingen utbildning men hade gått i livets hårda skola
Betydelse: Dra sig ur en jobbig situation innan det är för sent
Exempel:
Jag tog min Mats ur skolan och sålde aktierna före börskraschen
Uttryck med betydelsen skola
Betydelse: Lära någon gott beteende; få ordning på någon
Exempel:
De kommer att få fason på grabben tids nog
Hur används ordet skola?
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
subst.
Som krafttag för en bättre skola är det rätt beklämmande.
Det verkar vara viktigare att fundera över eventuella brister i den finska skolan än att fundera över hur vår skola kan bli bättre.
Terrorattacken mot Malala Yousafzai och hennes kamp för flickors rätt att gå i skola har blivit känd över hela världen.
Råttspillning i vete och ris hittades på samtliga skolor och på en skola i staden Thanagazi låg en död råtta bland maten.
Att utestänga kinesiska till förmån för engelska i svensk skola blir då ett resursslöseri om något.
- Jag var den enda på min skola som lyssnade på Latin Kings.
För att den enskilde ska kunna göra ett välgrundat val av till exempel skola eller äldreboende krävs att denne har tillgång till bra information.
Barn och vuxna på en skola och en förskola i Västmanland har akutvaccinerats mot mässling.
Och det är just i lärarfrågan som Socialdemokraterna menar att nyckeln till en bättre skola finns.
Att kränkningarna kunnat ske i en skola där barnet är skyldigt att vistas är allvarligt nog.
Hon är av samma filosofiska skola som Sokrates.
verb
Vi måste få bukt med rasism i vårt samhälle men det är viktigt att påpeka att det knappast är rasifierades uppgift att skola rasister.
Under våren passar det bra att skola om tomatplantorna.
Jag ska springa hela varvet runt sjön på under en timme.
Pappa ska ta hand om tvätten ikväll när han kommit hem från jobbet.
Ska man lyssna på sådant här dravel?
Hon ska vara deras wildcard men det är tveksamt om hon faktiskt ens är på plats ikväll.
skola i ordbok från 1870
Källa: "Svenska språkets synonymer" av A.F. Dalin. Utgiven 1870.
Vissa ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media.
Historik för skola
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
- 1. skola, hjälpverb, med slutet o-ljud, utvecklat i trycksvag stavelse, jämför äldre nysvenska skåla, den ursprungligen tryckstarka formen, fornsvenska skola, skula, skulu (pres. skal, forngutniska även al, jämför dalm. al o. infin. ula; imperfekt skulde, skulle; i fornsvenska = fornisländska o. fornnorska även pres. sal, se nedan; ska, även i fornnorska, plural sku, kvar ännu hos Bellman, jämför t. ex. Dahlstierna: sko, vilka former uppkommit i svagtonig ställning), vara förpliktad, vara bestämd, skola (enligt andras mening), komma att med mera = fornisländska o. fornnorska skulu, norska skula, danska skulle (egentligen ipf.-konj.-formen), gotiska, fornsaxiska skulan (skal), fornhögtyska s(c)olan (s(c)al; nyhögtyska sollen), anglosaxiska sculan (engelska pres. shall), gammalt pret.-presens; egentligen: vara skyldig, besläktat med litauiska skylù (*skīl-), skìlti, komma i skuld, skelèti, vara skyldig, skůlà, (pänninge)-skuld, fornpreussiska skallīsnan ackusativ plural, plikt, med mera Övriga anknytningar osäkra: enligt Meringer IF 18: 229 (i anslutning till Grimm) till roten skel, klyva (i skilja osv.): 'jag har sårat eller dödat > är förpliktad till mansbot > bör, måste'; enligt andra rotbesläktat med latin sce-lus, brott; se närmare Walde under detta ord — Med avseende på betyd.-utvecklingen: 'vara skyldig (att betala)' ;> 'vara förpliktad, böra' jämför franska devoir, böra, vara tvungen, skola och dylikt, av latin débere (se debet). — I urgermanska språk är skola ursprungligen ett modalt hjälpverb; den futurala betydelse är jämförelsevis ung; redan vid mitten av 1600-t. brukas dock skola i svenska betydligt oftare än varda för att uttrycka tillkommande tid. — Former på s- i st. f. sk- finnes utom i svenska, fornisländska o. fornnorska o. nyhögtyska även i lågtyska, holländska, frisiska, skotsk-eng.; möjligen redan urgermanska utveckling; se senast H. Möller NTfF 4 R 8: 67 f. - Jämför skuld, skyld, skylla.
- 2. skola, äldre nysvenska o. svenska dialekt ofta skole, jämför A. U. Bååth 1881: 'Skall i skole och har så brådt', fornsvenska skole m., föreläsning, skola = fornisländska o. fornnorska skoli, danska skole, medellågtyska schöle, fornhögtyska scuola (nyhögtyska schule), anglosaxiska scöl (engelska school); ungefär samtidigt med t. ex. kloster o. munk lånat från vulgärlatin schöla (med samma slags vokalförlängning som i brev o. dom 1), av latin schöla, ledighet, vila som kan användas på lärda sysselsättningar, lärd undersökning, föreläsning, skola, kollegium, klass, lån från forngrekiska skholé, vilket, liksom s k erna, är en bildning till roten s(e)gh i forngrekiska ékhö, håller, har (av *seghö; se t. ex. seger). Det forngrekiska ordet betyder egentligen 'vila' (varifrån även betydelse 'tröghet, lättja') o. brukades sedermera även om den vila o. underhållning som filosof-skolorna skänkte; slutligen också om själva lokalen; jämför motsvarande betyd.-utveckling hos forngrekiska dialribé. - De fnord. orden ha närmast lånats från fornsaxiska o. anglosaxiska - Formen på -a i nysvenska utgår från oblika kasus av fornsvenska skole (jämför anda^ ande, h j ärna ~ hjärne osv.); möjligen också påverkan från det latin ordet. - Skolfux, t. ex. Lucidor (väl i betydelse 'pedant') - danska skolefux, från nyhögtyska schul-fuchs, pedantisk lärare; i Sverige dock numera som skämtsam benämning på skollärare i allmänhet. Väl snarast utvecklat ur bruket av ordet fuchs (se fux) om skolgossar (jämför Dalin 1853) o. novischer vid universiteten; enligt andra ombildning av nyhögtyska fex, narr (se luri-fax).
- [skola, svenska dialekt, substantiv o. verb: stöd, stötta o. d.; se under skorsten.]
Liknande ord till skola
skola i sammansättningar
Rösta på användares bidrag
Nästkommande ord
Hur böjs skola?
| singular | plural | |||
|---|---|---|---|---|
| obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
| nominativ | en skola | skolan | skolor | skolorna |
| genitiv | en skolas | skolans | skolors | skolornas |
| aktiv | |
|---|---|
| grundform | att skola |
| nutid | ska |
| dåtid | skulle |
| supinum | har|hade skolat |
| aktiv | passiv | |
|---|---|---|
| grundform | att skola | att skolas |
| nutid | skolar | skolas |
| dåtid | skolade | skolades |
| supinum | har|hade skolat | har|hade skolats |
| imperativ | skola | |
| particip | ||
| presens | skolande | |
| perfekt | en skolad ett skolat den|det|de skolade | |
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Dagens namnsdag
Ellen
Dansk form av namnet Elin, från det grekiska namnet Helena: *fackla*. Även en engelsk variant av det grekiska namnet Eleonora: *barmhärtig*.
Lena
Svensk variant av det hebreiska namnet Magdalena, *kvinna från Magdala*, och det grekiska namnet Helena, *fackla*.
Relaterade namn: Lene, Lenita
Populärt nu
Uppdateras om 30s
Dagens uttryck
Väsnas
Måste ni föra sådant oväsen?
Dagens ord
Vad betyder Rättesnöre?
Synonymer till Rättesnöre
- vägledning, förebild, norm, moralregel, regel, ledfyr, direktiv, grundsats, kanon, katekes, kodex, korrektiv, lagsamling, ledning, ledstjärna, mönster, tumregel
