Historik för ättel
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
- ättel, svenska dialekt, körtel, även äjtel, ajtel = fornisländska o. fornnorska eitill, norska eitel detsamma, åtminstone formellt = medelhögtyska eizel (s-ljud), liten böld, en diminutivbildning till ett ord = medelhögtyska eiz (s-ljud) m., böld, av urindoeuropeiska oid- i forngrekiska oĩdos n., böld, osv.; med st-avledn. i fornisländska o. fornnorska, norska eista n., testikel (urindoeuropeiska *oid-st-), o. med r-avledn. i etter; se för övrigt d. o.
