Historik för Åmål
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
- Åmål, äldre nysvenska Åmoll, yngre fornsvenska Amordh, 1397, äldre fornsvenska Ömordh 1312, av å resp. ö i dess gamla betydelse 'trakt vid vatten', o. fornsvenska morþ, skog (blott i ortn.), med växelformen marþ (i Kolmården, se d. o.). Det å, som ingår i Åmål är sålunda besläktat (historiskt sett avlett av), men ej identiskt med substantiv å (urgermanska *ahwō-). Det utgår i stället från no-minativformen (motsvarande gotiska *awi) i det paradigm, till vilket även ö hört (motsvarande auj- i gotiska genitiv aujôs); jämför samma förhållande mellan äldre danska maar o. mö. Se för övrigt ö o. jämför SOÄ 17: 66 f. — Utvecklingen av rdh till l är densamma som i hin håle, stel och så vidare
