älva

Synonymer till älva

kvinnligt naturväsen, skogsnymf, skogsrå, rå, vittra, fe, huldra, snuva, ljusalf, naturväsen, sylfid, sagoväsen

motsatsord

alv, alf, nisse

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Vad betyder älva?

1. skirt kvinnligt naturväsen i folktron || -n;
  älvor

Hur används ordet älva?

Men vår ledsna lilla älva har ingen klänning!
Namnet är ju också snarlikt älva som är den feminina motsvarigheten till alf.
Att låta nån leka älva från Sagan om ringen med en Sareklåt är inte heller snällt.
En eller annan var klädd som älva eller troll eller i kläder som lyste av det ultravioletta ljuset från strålkastarna.

Historik för älva

1. älva, räkneord, se elva.
2. älva, sbst, Bib. 1541: elffuor (Luther: der Kobold), kanske redan i fornsvenska elffwer, elffwos (latinisering?), se Sdw. Tillägg s. 1337, utvidgning av fornsvenska ælf (dock osäker form; se Sdw. o. jämför om ortnamn Älverum under älv slutet), äldre nysvenska älf (särsk. i plural -ar, långt in på 1800-t.), av urgermanska *alƀi-, femininbildning till alf 1 av samma slag som mö (fornisländska o. fornnorska mǽr). Om härledningen se för övrigt alf 1. — Sing.-formen älva torde knappast uppträda förr än på 1800-t. (Nordfors 1805): i ordb. före Dalin upptages i regel endast pluralis. Elfwa hos Schroderus o. 1638 synes vara flertalsformen att döma av översättningslån 'Hexen' o. andra plurala ord. — Härtill i dialekt (t. ex. Skåne) en maskulinform, best. f. älven, om näcken; jämför fornsvenska *ælver m. (Sdw. Tillägg). — Hit höra för övrigt (de dialekt) sammansättning älvablåst, -bläst(er), nässelfeber, Sverige Hof: ählwebhlästerr, motsvarande norska æluablæstr, alvblaaster med mera detsamma, jämför medellågtyska alfpûste, en ögonsjukdom (till pusta), ävensom fornisländska o. fornnorska alfabruni (se brånad), en utslagssjukdom. Från föreställningarna om alfer o. älvor såsom orsakande sjukdomar utgå också svenska dialekt ellaskud Skå. = danska dialekt elleskudt, jämför norska alvskot, medellågtyska alfschot, nyhögtyska albschuss, anglosaxiska ylfa gesceot, engelska elfshot, om olika sjukdomar, bland annat hastigt påkommen lamhet, ävensom medellågtyska alfpîl om en ögonsjukdom; jämför svenska dialekt trollskott, motsvarande i norska o. danska dialekt Med avseende på den urgamla o. vida spridda tron att sjukdomar orsakades genom övernaturliga makter, särsk. deras skott o. pilar, jämför t. ex. Homeri Iliad I: 48 - 52, t. ex.: 'därefter han (dvs. Apollo) skickade af på danaerna själfva pilarna hvassa, och ständigt och tätt där flammade dödsbål' (om den pest med vilken Apollo hemsökte grekerna). Forngrekiska ēpíalos (osv.) betyder både 'feber' o. 'mara'; jämför de allmänna föreställningarna om marritt. Om älvorna såsom förorsakande vansinne och dylikt jämför under elvabefängd. Utom om det där anförda danska ellevild kan erinras om nyhögtyska dialekt albschuss, enfaldig person, nyhögtyska dialekt älbisch detsamma, engelska dialekt elfin, förryckt. Jämför för övrigt t. ex. norska draug- o. dvergslag, om vissa boskapssjukdomar, tussebit, elakartat sår eller böld (se tusse), svenska dialekt vålnöp o. -nopp, om vissa lindriga blånader å personer med fin hud, egentligen: nyp av en vålnad (varom under vålnad), vätt, om sjukdom förorsakad av jättarna, med flera — Hit hör även älvkors, sydsvensk dialekt ellakors, ett (i Sverige fyrarmat) silverkors använt som värn mot sjukdomar, motsvarande o. besläktat med nyhögtyska alpkreuz (efter formen även alp-, hexenfuss m. m.), egentligen den femuddiga stjärna, pentagrammet, som sedan antikens dagar spelat en stor roll som magiskt skyddstecken; av judarna kallat Salomos sigill (se under Salomon). Alltså en amulett av samma slag som den av ordet abrakadabra bildade trekant, som brukades i liknande syfte.