Svenska Synonymer
Välj en ordbok
Svenska Synonymer
Välj en ordbok

Synonymer till rå

  1. obearbetad, oförädlad, oraffinerad, oberedd, ohuggen, opolerad, oslipad, naturlig
  2. okokt, ostekt, dåligt tillagad; obearbetad, oslipad, opolerad, oförädlad, naturlig
  3. okokt, ostekt, ogräddad, otillagad
  4. grym, bestialisk, frän, hjärtlös, djurisk, kannibalisk; grov, tuff, ohyfsad, råbarkad, ohövlig, klumpig, smaklös, obildad, brutal, svinaktig, ful, hård
  5. råkall, gråkall, fuktig
  6. råkall, gråkall, fuktigt kall
  7. lågtstående, obildad, okultiverad, barbarisk, primitiv, rustik
  8. ohyfsad, grov, tarvlig, simpel, vulgär, plump, råbarkad, oborstad, brutal, grym, omänsklig, bestialisk, cynisk, oblyg, skamlös
  9. huldra, vittra, skogssnuva, nuva, troll, vilie, siren, andeväsen
  10. spira, rundhult, tvärstång
  11. råmärke, rågång, gränslinje, röse
  12. orka, mäkta, förmå, äga kraft att, duga till
  13. härska, råda, styra, regera, befalla, ha övertaget
  14. rå för; kunna hjälpa, vara ansvarig för, vara skuld till
  15. rå med; stå ut med, tåla, uthärda
  16. rå om; äga, vara ägare till, besitta
  17. rå på; slå, övervinna, bemästra, kuva, få bukt med, övermanna, vara starkare

motsatsord

  1. tillagad; bearbetad
  2. human, godhjärtad; hövlig
  3. torr och varm
  4. bildad, kultiverad
  5. belevad, artig, älskvärd, blyg
  6. lyda under; revoltera

subst.

  1. rundhult, tvärstång, råhult

subst.

  1. skogsrå, skogsnymf, nymf, huldra, gnom, troll, siren, vittra, snuva, skogssnuva, andeväsen
  2. hona av rådjur, råget, rådjur

motsatsord

  1. råbock

subst.

  1. rågång, gränslinje, råmärke, gränsmärke, röse, gräns; inom eget rå och rör (åld.) på egen mark

verb

  1. orka, förmå, klara, mäkta, kunna; rå för hjälpa, vara ansvarig för, vara skuld till; rå om äga, besitta; rå på kunna besegra, övervinna, slå

verb

  1. se råda

Användarnas bidrag

burdus, oskolad, obarkad, skogsfru, elak
Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?

Vad betyder rå?

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Uttryck och ordspråk relaterade till rå

Uttryck som innehåller rå

  • Inte rå för

    Betydelse: Inte kunna hållas ansvarig för

    Exempel: "Han rår inte för det"

  • rå och rör

    Betydelse: Gränsmarkering mellan ägor, marker; bildligt om gräns

    Exempel: "Bonden hävdade att slåttermarken låg inom hans rå och rör"

  • rå sig själv

    Betydelse: Sköta sig själv

    Exempel: "Oroa dig inte för mig, jag rår mig själv"

Uttryck med betydelsen rå

  • råda över sig själv

    Betydelse: Bestämma över sig själv

    Exempel: "Han hade bott ensam länge och vant sig vid att råda över sig själv"

Uttryck och ordspråk sammanställda av Sinovum Media.

Hur används ordet rå?

  1. Men den är också rå realism med blottade tänder och omöjliga val.

    Själv säger han att han föredrar rå rockabilly.

  2. Inte heller regerade han särskilt ofta med rå våldsmakt på det sätt hans förebild Fidel Castro gör på Kuba.

    Stämningen är en sällsynt hårt polariserad kombination av rå och hjärtlig.

    Min största önskan när jag var liten var att stöta på ett rå eller kanske en älva ute i skogen bakom stugan.

  3. När vi kommer fram till stugan är den rå och kall så vi tänder en brasa i eldstaden och kurar ihop oss framför den.

  4. Det är en rå åsikt som inte grundar sig i fakta eller kunskap och du borde inte lyssna till dem som uttrycker den.

  5. Flera av advokaterna påpekar att gänget hade en rå jargong.

  6. Jag fick se till skeppets rå och för mig som aldrig varit till sjöss förut var det en riktigt spännande uppgift.

  7. Alla här i byn vet bättre än att gå inom Jonssons rå och rör.

  8. Måtte jag rå att springa en kilometer till.

  9. Djungelns lag kommer alltid att rå här på skolgården.

  10. Han kan inte rå för sin blyghet.

  11. Jag kommer inte rå med att tjafsa mer med honom så det är lika bra att jag ger upp nu.

  12. Jag längtar tills du kommer hit och vi äntligen får rå om varandra.

  13. Den som var närmast att rå på norrmannen var Mattias Ekström.

    Klimatförändringarna blir omöjliga att rå på utan att de två utsläppsgiganterna anstränger sig.

    Har vi en bra dag ska det mycket till om de ska rå på oss.

    Vi har stenkoll på hur man bantar ner indiska tempelelefanter till matchvikt men vår egen övervikt verkar vi inte kunna rå på.

verb

  1. Jag fattar vart han vill komma men jag tänker då inte rå honom att begå något brott.

subst.

  1. Jägaren skjuter ett rå som visar sig vara dräktigt.

Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.

Historik för rå

  1. 1. rå, adjektiv, fornsvenska rā(r), rå, fuktig (t. ex. om hudar; jämför råm[m]e), okokt = fornisländska o. fornnorska hrár, fornsaxiska hrâ, fornhögtyska rô, rawêr (nyhögtyska roh), anglosaxiska hrǽw, hréaw (engelska raw), av urgermanska *hrǣwa-, *hrawa- (jämför det gamla finska lånordet raaka, rå) = urindoeuropeiska *krē̆u̯o-, jämför sanskrit kravíṣ, rått kött, forngrekiska kréas (urindoeuropeiska kreu̯əs), kött (jämför kreosot), latin cruor (väl av *kreu̯os), blod, forniriska crú (urindoeuropeiska *krovo-), litauiska kraũjas och så vidare, till en urindoeuropeiska rot kreu̯ med betydelse 'stelna, bli hård'. Om en utvidgad form krus = urgermanska hrus se kristall o. rysa; om ett krup se ruva 1, om ett krut se ryl. — Betydelse 'rå' om sätt, seder och dylikt härstammar från nyhögtyska Jämför råm(m)e. — Råmjölk, yngre fornsvenska rāmiölk (-y-) Cod. Ups. G 20 s. 124 = norska raamjølk, danska raamelk, jämför engelska raw-milk i betydelse 'oskummad mjölk'; nog till rå. Likheten med litauiska krẽkenà, råmjölk, som skulle häntyda på ett urgermanska *hrah-, är väl sålunda tillfällig.
  2. 2. rå, sjöt, fornsvenska rā f. (m., n.), stång, rå = fornisländska o. fornnorska rá, danska raa, medellågtyska râ, medelhögtyska, nyhögtyska rahe, av urgermanska *rahō (jämför det gamla finska lånordet raaka, stång, rå); med Vernersk växling i svenska dialekt raga, långt, smalt rotskott ~ *rǣᵹ-(?) i norska raage m., smal stång; väl till medelhögtyska rach, ræ̂he, styv (vartill även nyhögtyska ragen, resa sig i höjden; se ragla); jämför litauiska réklės, torkställning, o. räck. En nasalerad urgermanska form rang- föreligger enligt somliga i svenska dialekt rång, avhuggen trästam; dock mycket ovisst (se under rång). — Om parallellbildningar till en i-rot se under ria o. ragla (slutet). — Jämför följande o. rå 5.
  3. 3. rå, råmärke, fornsvenska rā = norska raa (från sv.?); samma ord som rā, stång (= rå 1); ofta ingående i ortnamn t. ex. Råby; jämför Rör-, Skäl-, Stav- o. Stångby, där de första lederna ha samma betydelse av 'råmärke'; se författare Ortnamn på -by s. 27 f. — Jämför Rabenius.
  4. 4. rå, rådjur, fornsvenska rā f. = fornisländska o. fornnorska rá, danska raa, motsvarande medellågtyska rê, fornhögtyska rêh n., rêho m. (nyhögtyska reh), anglosaxiska rá, ráha m. (engelska roe), av en urgermanska stam *raih-, väl till ett urindoeuropeiska färgadj. *roiko-, brokig, fläckig, grå, i t. ex. forniriska ríach detsamma Jämför Lidén Stud. s. 96, H. Petersson PRR 40: 101. Se även hanrej. — Härtill med grammatisk växling: fornhögtyska reia, råget, anglosaxiska rǽge, av urgermanska *raigiōn. Det likbetyd. nyhögtyska ricke, äldre re(c)he = holländska rekke har tolkats som en urgammal femininbildning, urgermanska *riᵹnī-, bildat som birn- i fornisländska o. fornnorska birna, björninna, eller dalm. ynn (*yrn), orrhöna (till orre); men är snarare en ung hypokoristisk ordskapelse, jämför nyhögtyska zicke (fornhögtyska zikkîn), get. — En sammansättning med detta ord o. lamm föreligger i familjen. Rålamb (se detta ord o. lamm).
  5. 5. rå, troll, oftast neutr., i dialekt vanligen femininum, Bureus Suml. o. 1600: rån best. f. sg.?, O. Rudbeck 1698: siöråner obest, f., skogzrånen väl best. f. = norska raa; ofta i sammansättning såsom skogs- (t. ex. Schroderus 1640), sjörå, i svenska dialekt även gårdsrå, tomte, norska fiskeraa osv.; ett speciellt nordiskt ord; jämför fornisländska o. fornnorska stafró o. danska ræ fornisländska o. fornnorska halfrǽingi (tillnamn), halvtroll? På grund av biformen svenska dialekt råd, jämför rådande detsamma, har ordet av Lundgren Språkl. intyg om hedn. gudatro s. 23 med flera tolkats såsom (med förlorat -d) = fornisländska o. fornnorska ráð i ráð ok regin, gudamakter (= råd, jämför råda, härska o. d.); säkerligen med orätt: svenska dialekt råd beror på senare anslutning till råda eller bör etymologiskt skiljas från rå. Enligt E. Noreen Rå 'vätte' och Pāoϛ hos Dio Cassius (Språkv. sällsk. i Upps. förhållande 1916-18) egentligen samma ord som rå, stång, med ungefär följande betyd.-utveckling: stång > stång använd som råmärke > *råmärkets skyddande ande > ande som är fast knuten vid en bestämd lokalitet. Gränsstenar o. -pålar voro bland annat hos germaner, romare o. greker av sakral natur o. ha mångenstädes dyrkats eller t. o. m. betraktats som gudaväsen. — Övergången till neutralt kön beror huvudsakligen på anslutning till troll, spöke o. d.
  6. 6. rå (bakverk), t. ex. 1642, 1658 (obest. plural råå); se gorå.
  7. 7. -rå, i norrländska ortnamn (Hls., Mdp., Ångerm.), t. ex. Gudmundrå, av fornsvenska Gudmundarādh (till genitiv singular av Gudmund), Nordingrå (fornsvenska Nordungaradh 1316, men Norungaradh 1314; antingen, därest sistn. form beror på skrivfel, 'deras »radh» som bo i norr', eller, om formen med -rd- beror på ombildning, 'deras som bo vid Nor eller noret', se nor, jämför med avseende på bildningen under -inge), Säbrå, av fornsvenska Siōbōrādh (egentl.: sjöboarnas r.), Vibyggerå, av fornsvenska Vibygioradh med mera (egentl.: vibyggarnas r., till fornsvenska vidher, skog, se ved, eller möjligen vi, hälgedom, se Vi), Ångerm. Väl till råd 1 i betydelse 'område'. Om andra förslagsmeningar beträffande härledningen av -rå se litter. hos G. Bucht Hedn. kult.-orter i mell. Norrl. s. 5.

Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.

Rösta på användares bidrag

Är “hinta” en bra synonym till ordet tipsa?

Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.

Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.

Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!

Mina sökningar

    Dagens namnsdag

    Tomas

    Grekiskt namn som kommer från ett arameiskt ord med betydelsen tvilling.

    Besläktade namn: Tommy, Tommie, Tommi, Tom, Tuomo

    Mest sökta

      Hur böjs rå?

      adjektivDefinition: okokt; råkall; grym; obildad; ohyfsad
      positiven rå
      ett rått
      den|det|de råa
      komparativen|ett|den|det|de råare
      superlativär råast
      den|det|de råaste
      substantivDefinition: rundhult
      singularplural
      obestämd formbestämd formobestämd formbestämd form
      nominativen rårånrårrårna
      genitiven råsrånsrårsrårnas
      substantivDefinition: skogsrå; hona av rådjur
      singularplural
      obestämd formbestämd formobestämd formbestämd form
      nominativett råråetrånråna
      genitivett råsråetsrånsrånas
      substantivDefinition: gränslinje
      singularplural
      obestämd formbestämd formobestämd formbestämd form
      nominativen rårånrårrårna
      genitiven råsrånsrårsrårnas
      verbDefinition: orka
      aktivpassiv
      grundformatt råatt rås
      nutidrårrås
      dåtidrådderåddes
      supinumhar|hade råtthar|hade råtts
      imperativrå
      particip
      presensrående