• 1. maträtt: dagens rätt;
     del av en måltid: middag med tre rätter (för-, huvud-, efterrätt) || -en;
     -er
• 2. rättighet: rätten till arbete;
     vad som är riktigt: hon har rätt när hon påstår...;
     rättvisa: låta nåd gå före rätt;
     göra rätt för sig handla hederligt;
     komma till sin rätt framstå med sina bästa egenskaper;
     (åldern, tröttheten) tog ut sin rätt påverkade negativt || -en;
     -er
  3. rättsvetenskap, juridik || -en
  4. domstol: ställa inför rätta;
     rätten beslutade att ... || -en;
     -er
• 5. leta rätt på leta reda på, få fram
• 6. riktig, korrekt (motsats: fel): rätt man för jobbet, var sak på sin rätta plats, klockan går rätt;
     det är rätt åt dig du får skylla dig själv;
     (med äldre böjning) i rättan tid vid rätt tillfälle || neutr. =;
     -are
• 7. riktigt, ganska: rätt klyftig;
     rätt och slätt helt enkelt;
     rätt som det var plötsligt
  8. rakt: rätt fram, ut

Uttryck med betydelsen rätt

• Det enda raka

  Betydelse: Det rätta; lika bra

  Exempel: "Berätta sanningen, det är det enda raka; det enda rak är nog att köpa en ny dator"

• Efter alla konstens regler

  Betydelse: precis som det ska gå till

  Exempel: "Tjänsterna hade tillsatts efter alla konstens regler"

• För den goda sakens skull

  Betydelse: Göra något för att det är en god handling

  Exempel: "Vi tjänar inget på detta utan gör det för den goda sakens skull"

• Ha fog för

  Betydelse: Ha rätt i; ha skäl att

  Exempel: "Han hade fog för anklagelserna"

• i sin ordning

  Betydelse: Som det ska vara, riktig/korrekt

  Exempel: "De har betalat för att slippa kön så det är i sin ordning att de går före"

• Slå huvudet på spiken

  Betydelse: Ha alldeles rätt; ge en träffsäker beskrivning

  Exempel: "Du sätter verkligen huvudet på spiken!"

• Vara inne på rätt spår

  Betydelse: Tänka eller handla rätt; närma sig en lösning

  Exempel: "Han är inne på rätt spår"

adv.

1. Som krafttag för en bättre skola är det rätt beklämmande.

2. Det var rätt att hon klev förbi Marie Hammarström i straffkön och tog straffen.

3. Hon ser rätt igenom mig och mina dåliga lögner.

4. Rätt som det är har vi tagit oss till andra sidan stan och jag har ärligt talat ingen aning om hur vi hamnade här.

5. Vänta här ett tag så ska jag se till att leta rätt på dina papper.

• Betydelse: Inbegreppet af de naturliga sanningarna i fråga om hvad som är sedligt rätt eller orätt.

  Synonymer: befallning, bud, påbud, order, budord, föreskrift, stadgande, stadga, regel, rättesnöre, lag, förordning, författning, reglemente, förordnande, åläggande

• Betydelse: [subst.] Offentlig myndighet, som äger att döma i rättegångsmål, men mera inskränkt användning.

  Synonymer: domstol

• Betydelse: Öfverensstämmande med naturlig rätt, lag och religion; äfven liktydigt med Rättvis.

  Synonymer: rättvis, rättmätig, billig, befogad

• Betydelse: På lag, borgerlig eller naturlig, grundad behörighet att äga, åtnjuta eller bruka något, med andras uteslutande. Men nyttjas endast i singular.

  Synonymer: rättighet, befogenhet, frihet, makt

• Betydelse: Det rätta, grundadt på lag, borgerlig eller naturlig.

  Synonymer: rättvisa, billighet

• Betydelse: Som har alla erforderliga egenskaper, för att fullkomligt motsvara sitt begrepp, till exempel en rätt ånger öfver synden.

  Synonymer: sann, sanningsenlig, sannskyldig, verklig, riktig, rättskaffens, sannfärdig, äkta

1. rät o. 1. rätt, adjektiv, fornsvenska rætter, rät, rätt = fornisländska o. fornnorska réttr, danska ret, gotiska raíhts, fornsaxiska, fornhögtyska reht (nyhögtyska recht), anglosaxiska riht (engelska right), av urgermanska *rehta- = urindoeuropeiska *rekto- i latin rēctus, rak, rät(t) (med sekundärt ē; jämför korrekt); egentligen part. pf. pass. till urindoeuropeiska roten reg, sträcka, i rak osv.; motsvarande forngrekiska orektós, upprätt, till orégō, sträcker; alltså egentligen: utsträckt. — Formerna rät o. rätt äro i riksspråk växelformer inom samma paradigm (jämför verbet räta o. rätta); sedermera med betydelseförskjutning för rätt åt det etiska hållet; jämför följande o. rikta 2. — I rättan tid, arkaisk ackus. singular m.; i st. f. t. ex. Jesu Syr. 20: ij rettom tijdh. — Rätt o. danska ret framför adjektiv o. adverb, numera 'ganska', t. ex. rätt bra, såsom många andra förstärkningsord (på grund av ymnigt bruk) med försvagad betydelse, av äldre 'mycket', såsom ännu nyhögtyska recht gut, egentligen: så bra att det är riktigt att tala om det. Samma betyd.-utveckling i ganska o. danska ganske. - Rätt som adverb betydde i äldre nysvenska (t. ex. Bib. 1541) ofta 'just'; möjligen kvar i rätt så; jämför även uttryck rätt som det var, motsvarande i da.-no. (ej i da.). — Rättskaffens, 1612, jämför äldre nysvenska rättskaffans 1559 och så vidare, 1782, rättskaffen 1535 och så vidare, Lind 1749, m. fl ; det senare från nyhögtyska rechtschaffen, egentligen: rätt skapad eller danad (jämför beskaffad). Formen rättskaffens härrör trol. från äldre danska retskaffens (ännu i danska som adv.), o. har där sannolikt erhållit sitt s från de danska presensparticiperna på -s; äldre nysvenska rättskaffans är sålunda antagl. en medveten försvenskning av danska retskaffens; se närmare Hoppe Ark. 22: 80 f.

2. 2. rätt (rättighet o. d.), fornsvenska rætter med samma betydelse som i nsv.; alltså även: domstol, dessutom: dom, straff, ävensom: lag, stadga (jämför lag och rätt, redan i fsv.), även i plural, jämför gamla bibelövers.: 'lär mig dina rätter' Psalt. 119 (ett större antal ggr) = fornisländska o. fornnorska réttr (genitiv -ar), danska ret, av urgermanska *rehtu-, motsvarande forniriska recht detsamma (av urindoeuropeiska *rektu-), bildat med avledning -tu till urindoeuropeiska roten reg, sträcka, såsom t. ex. tvätt till verbet två. I väst-germ. språk uppträder i stället det substantiverade adjektiv rät i neutr.: fornsaxiska, fornhögtyska reht (nyhögtyska recht), anglosaxiska riht (engelska right). Med avseende på betyd.-utvecklingen jämför franska droit, rätt, av latin directus, rak (se direkt), ävensom under ond. Se för övrigt föregående o. rätta 2. — Rättegång, fornsvenska rættarganger (uppvisat blott i betydelse 'rättslig uppgörelse') = danska rettergang; jämför fornsvenska rætganger, från medellågtyska rechtgank = nyhögtyska rechtsgang; jämför rätt 2 o. gång. Med avseende på -e- av genit.-ändelsen -ar jämför nämndeman. — Rättfärdig, fornsvenska rætfærdhogher, rättrådig, riktig = fornisländska o. fornnorska réttferðugr, danska retfærdig (jämför nedan), från medellågtyska rechtverdich = medelhögtyska rehtvertic; liksom sannfärdig till eller i anslutning till färd i den redan i fornsvenska uppträdande betydelse 'handlingssätt'; i medellågtyska betyder dock det motsvarande ordet 'i stånd att komma för rätta eller att uppfylla rättens fordringar'. Den numera vanliga religiösa betydelsen beror på inverkan från bibeln; i danska betyder ordet 'rättrådig'. Jämför lättfärdig. Sova den rättfärdiges sömn, med motsvarande i t. ex. engelska, franska o. ital.; ej i bibeln; jämför dock något likartade uttryck i 3 Mos. 26: 6 o. Ordspr. 3: 24. Rättmätig, se -mätig.
3. 3. rätt, maträtt, fornsvenska rætter = fornisländska o. fornnorska réttr, danska ret = rätt 2, men med betydelse lånad från medellågtyska richte n., jämför nyhögtyska gericht (av urgermanska *rehtia-), egentligen: anrättning (se anrätta).