Synonymer till blå

• 0. en färg: blå himmel (utan moln);
     blå timmen skymningstimmen;
     slå blå dunster ... se dunst || blått;
     -are

Uttryck som innehåller blå

• Ha blått blod

  Betydelse: Komma från en adlig släkt

  Exempel: "Släktforskaren visade att ryktena om blått blod i släkten bara var önsketänkande"

• Slå blå dunster i ögonen på någon

  Betydelse: Vilseleda någon

  Exempel: "Kassören hade slagit blå dunster i ögonen på styrelsen och försvunnit till Karibien med pengarna"

• Slå någon gul och blå

  Betydelse: Misshandla någon; ramla och slå sig

  Exempel: "Han hotade att slå mig gul och blå; hon trillade och slog sig gul och blå"

• som en liten blå

  Betydelse: Väldigt intensivt och flitigt

  Exempel: "Han skottade som en liten blå"

• Sväva i det blå

  Betydelse: Vara verklighetsfrånvänd

  Exempel: "poliserna tyckte att kritikerna svävade helt i det blå"

• Vara helt i det blå

  Betydelse: Vara verklighetsfrånvänd

  Exempel: "Föräldrarna var helt i det blå angående sin sons förehavanden"

0. Den ena gärningsmannen ska enligt vittnesuppgifter ha varit klädd i blå munkjacka och en gul varselväst.

   Liggande på rygg en varm sommardag finns inget annat än blå himmel och några ulliga vita tussar att titta på.

   Och alla brittiska par som får ett barn samma dag kommer att få speciella silvermynt i en antingen blå eller rosa pung.

   Dajanko studsar runt i logen iklädd blå träningsjacka.

   Rånarna slog sönder disken med en hammare och tvingade butiksbiträdet att öppna kassan innan de försvann i en blå Saab.

1. blå, fornsvenska blā = fornisländska o. fornnorska blár, danska blaa, medellågtyska blâ(w), fornhögtyska blâo (nyhögtyska blau), anglosaxiska bláw; från urgermanska språk: franska bleu, varav engelska blue, av urgermanska *blǣwa-; möjligen trots olikheten i betydelse besläktat med latin flāvus, guldgul, blond (: blå = latin rāvus, grå, grågul: grå); jämför om formutvecklingen (urindoeuropeiska eu › latin āv?) Hirt IF 37: 223 f., som dock anser orden obesläktade. Ordet betydde i äldre tid även: svart, blåsvart, kolmörk, t. ex. äldre nysvenska blåman = fornsvenska blāman, neger, mor och dylikt (se under neger), Gamla psalmbokens: mörkret blå, tillnamnet (Harald) Blåtand och så vidare — En sammanfattande o. gemensam beteckning för 'blå' saknas i de indoeuropeiska språken. - Blånad fornsvenska blānaþer, hör närmast till fornsvenska inkoativet blāna = svenska blåna; jämför likbetyd. fornsvenska blāne, äldre nysvenska, svenska dialekt o. äldre danska blåne. — Blått blod, 1891, motsvarande i danska, nyhögtyska o. engelska, efter spanska sangre azul, blått blod, betecknande de äldsta kastilianska släkterna, o. sannolikt syftande därpå, att ådrorna hos dessa, som härstammade från germaner (goter osv.), företedde en mera blå färg än de mera mörkhyade landsmännens. — Blåstrumpa, 1842, motsvarande danska blaastrømpe, nyhögtyska blaustrumpf, engelska blue-stocking, franska bas-bleu; av omtvistat ursprung; kanske snarast från ett vitterhetssällskap i Venedig, 'Strumpsällskapet' (Società della calza), vilket bestod av både herrar o, damer.