• 1. individ av en familj blodsugande flugor || -en;
     -ar
• 2. anordning på fordon och dylikt för att minska farten || -en;
     -ar

Uttryck med betydelsen broms

• Dra i nödbromsen

  Betydelse: Stoppa ett fordon med nödbromsen; sätta stopp för något innan det är för sent

  Exempel: "Skyddsombudet drog i nödbromsen och krävde förbättrad säkerhet"

• Lägga en hämsko på

  Betydelse: Hindra, bromsa eller stoppa något

  Exempel: "Detta kommer att lägga en hämsko på marknaden"

1. Nedskärningar av offentliga finanser har parallellt med skattehöjningar fungerat som en effektiv broms av ekonomins återhämtning.

   Premiepension och broms kommer utan tvekan att ta stor plats i de kommande förhandlingarna men fokus för Kristersson är alltså pensionsåldern.

   Men i anpassningen till den nya tidens kärva konkurrensvillkor utgör de välorganiserade sammanslutningarna en broms och den svaga centralmakten ett handikapp.

   Skulle de stiga till mer än i dag skulle det kunna bli en broms för världsekonomin.

   Att utforma den fristående sjukförsäkringen med en broms tar hand om det andra hotet.

   Om denna skatt dessutom kan vara en broms på den omtalade datorstyrda mikrosekundshandeln på finansmarknaderna så är det ju bara bra.

   När han försökte nå släpets manuella broms kom han i kläm mellan bil och släp.

2. En enveten broms surrar idogt runt huvudet på Klas och han blir så rädd att han springer in i stugan igen.

1. 1. broms, insekt, 1640; jämför fornsvenska brims (› bryms › äldre nysvenska bröms, t. ex. 1637) = fornisländska o. fornnorska, norska brims, äldre danska brimse, fornsaxiska brimissia, fornhögtyska brimissa (det i ordböcker upptagna anglosaxiska brimse finns ej enligt Kärre Nom. ag. in Old Engl. s. 41 n. 1), av urgermanska *bremisiō-; från brims utgår även svenska dialekt brems, liksom danska o. lågtyska, nyhögtyska bremse från motsvarande fornformer med -i-. Avljudsformer eller snarare ombildningar äro däremot äldre danska bramse o. medellågtyska bromese, äldre holländska brumse. Utan s-avledn.: fornsaxiska, fornhögtyska bremo. Till en ljudhärmande urindoeuropeiska rot bhrem i fornhögtyska breman, brumma; jämför de på likartat sätt uppkomna bi, humla, mygg med flera — Sverige broms är enligt Hesselman De korta vok. i o. y s. 179 utvecklat ur bröms; snarare föreligger väl här som i medellågtyska bromese och så vidare en ombildning efter äldre nysvenska, svenska dialekt bromma jämför brumma (vilket senare brukas om bin, Lex. Linc. 1640). Formernas spridning i dialekt förbjuder antagandet av utländsk påverkan. — Ett på likartat sätt uppkommet ljudhärmande ord för 'broms' är lett. bimbals.
2. 2. broms, tekn., förr jämte bröms även: kapson på hästar; lån från medellågtyska premese, lågtyska bromese, bröms, kapson, o. nyhögtyska bremse, broms (varav även danska bremse); av omtvistat ursprung.