• 1. tjock;
     med hög fetthalt;
     oljig, flottig;
     näringsrik, bördig: fet mylla;
     (om trycktyper) mycket kraftig, ofta = halvfet (se detta ord 2);
     
  2. (bildlig betydelse, om inkomster och dylikt) hög, inbringande;
     det här jobbet blir man inte fet på det är dåligt betalt;
     (vardagligt ord, förstärkande) mycket bra, 'häftig' (se även fett 2) || -t;
     -are

Uttryck med betydelsen fet

• Bli rund

  Betydelse: Bli tjock

  Exempel: "Jag har blivit lite rund på sistone"

1. Men jag tror inte att en feminism som sluter sig och bygger en fet mur är rätt väg att gå.

   Viktigt att poängtera är dock att för den enskilda mamman som är överviktig eller fet handlar det om en väldigt liten risk.

   Varannan svensk är överviktig eller fet och marginalen är därför liten för dem med osund livsstil.

   Är man stor och fet svalnar kroppen långsammare och processen drar igång fortare.

2. De möss som fick äta fet mat lade på sig två till tre gånger mer fett än normalviktiga möss.

   Sjukdomen associeras normalt med en nutida livsstil med rökning och fet mat.

   Till exempel har fet strömming och lax i vissa delar av Östersjön så höga halter av dioxin och kvicksilver att man avråder yngre kvinnor och barn från att äta dem.

   Om de äter fet mat blir blodfetterna så höga att ett blodprov ser ut som om det var blandat med grädde.

   Normalt är det torsk eller kolja som panerats och dränkts i fet olja.

   Som en överdådigt fet bakelse med extra mycket vispgrädde och smör.

3. Det är kul att vara frilansskribent men det är ingenting man blir fet på.

   Hon är en fet diktare så jag visste att hennes uppläsning skulle golva alla.

• Betydelse: Som är hullig och derjemte har mycket fett.

  Synonymer: hullig, frodig, fyllig, yppig, däst, knubbig, mullig, flunsig

1. fet, fornsvenska fēter = fornisländska o. fornnorska feitr, danska fed, fholl. feit, medelhögtyska veiz; härtill avledning: urgermanska *faitian, göra fet: fornisländska o. fornnorska feita, medelhögtyska veizen, vartill part. pf. urgermanska *faitiða-: fholl. feitit, lågtyska fett (se fett nedan), fornhögtyska feizzit, feizt (nyhögtyska feist), anglosaxiska fǽted, fǽtt (engelska fat), som sålunda ej få identifieras med fet vilket utgår från urgermanska *faita- = urindoeuropeiska *poido-, i avljudsförh. till fornsvenska fite m., fetma, fornisländska o. fornnorska fita, fett, fet vätska, fornsvenska fitme (se fetma o. Fittja), samt fornsvenska, fornisländska o. fornnorska fitna (: fet = fornsvenska, fornisländska o. fornnorska hitna : het). Egentligen: svällande; jämför forngrekiska pidax, källa; till en enklare rot pi i forngrekiska piōn, fet; i avljudsförh. till avestiska paeman-, modersmjölk, enligt somliga motsvarande urgermanska faim- i anglosaxiska fǽmne, jungfru, egentligen digiverska, fornisländska o. fornnorska feima, blygsam kvinna; jämför i fråga om betydelseövergången fornslaviska dĕva, latin fēmina, (ung) kvinna, till roten dhēi, dia (se dia). — Fettisdag, 1701, annars ofta fetetisdag 1691; motsvarande nyhögtyska dialekt fetter zistig Schweiz, flaml. vette dinsdag, franska mardi gras; av omstritt ursprungligen: enligt somliga på grund av den starka o. feta mat, som under den katolska tiden på den dagen vankades; enligt andra egentligen en förvrängning av vit-tisdag (o. motsvarigheter), syftande därpå att man då endast fick äta 'vit mat' (fornsvenska hviter mater), dvs. mjölkmat o. smör; jämför äldre nysvenska hvite tisdag och dylikt, 1662, 1703), i vilket fall det franska uttryck finge betraktas som en översättning; även andra möjliga tolkningar ha framställts. Under 1600-t. var annars den vanliga benämningen fastlag(hen); se för övrigt Fastlagen. Jämför närmare Louise Hagberg Sverige lm. 1911, s. 521 f. — Fett, Var. rer. 1538 = danska fedt, väl från lågtyska fett, egentligen substantiverat neutr. till lågtyska adjektiv fett, ursprungligen part. till urgermanska verbet *faitian (se ovan), eller möjligen substantiverat av det inhemska neutr. fett av fet (jämför världsalltet o. d.). Äldre nysvenska feet, t. ex. 1664, 1697, utgår möjligen från ett lågtyska *fêt = fornisländska o. fornnorska feit n.