Synonymer till förmyndare

• 0. förälder till omyndiga barn;
     person som är utsedd att sköta ekonomin med mera för den som inte är myndig;
     stå under förmyndare vara omyndig;
     ställa under förmyndare förklara omyndig (se även överförmyndare);
     spela förmyndare för vara den som skall bestämma, vara beskyddare || -n;
     pl. =, best. pl. -arna

Hur uttalas förmyndare?

1. [för- äv. -mynd-]

0. De får inte heller umgås med andra män utan att deras förmyndare är med.

   Det fick sedan Silvio Berlusconi att slå tillbaka och tala om att ingen har rätt att utse sig till förmyndare och tala om för andra folkvalda regeringar vad de ska göra.

   Förslaget är nämligen en medveten och illa dold strategi från en handfull konservativa förmyndare att tränga undan den lilla tillstymmelse till konkurrens som redan idag finns i form av privatimport via internet.

   För Rooney Mara var den omtalade scenen då Salander blir våldtagen av sin förmyndare svårast.

   Affären sköttes av Berlusconis advokat och nära kompanjon Cesare Previti som samtidigt varit förmyndare för den unga arvingen till egendomen.

1. förmyndare, fornsvenska formyndare, från medellågtyska vormunder, jämte vormünde, nyhögtyska vormund till fornsaxiska mund = fornhögtyska muntf., beskydd, som man brukat föra till fornsaxiska, anglosaxiska, fornisländska o. fornnorska, fornsvenska mund, fornhögtyska munt f., hand (jämför under löga), varur den överförda symboliska betydelse: skydd; men som enligt Osthoff (se IF Anz. 15: 104) snarare hör till gotiska mundôn, betrakta, vakta sig för (med samma betyd.-historia som latin tūtor: tuēri, egentligen: betrakta, engelska guardian, förmyndare, franska gardien, beskyddare: garder, från nyhögtyska warten, egentligen: skåda); dock knappast, med Osthoff, besläktat med forngrekiska mántis, siare. — Gotiska mundôn är etymologiskt identiskt med fornisländska o. fornnorska munda, sikta, styra mot ett visst mål; väl förutsättande ett urindoeuropeiska substantiv *mn̥dhā, uppmärksamhet; besläktat med forngrekiska manthánō, blir uppmärksam på, jämför sanskrit mēdhā́, vishet (av *mn̥dh-dhā, Brugman IF 18: 434); till urindoeuropeiska mendh, en utvidgning med -dh (som enligt somliga hör till roten dhē, sätta, lägga, i dåd och så vidare) av men, tänka och så vidare, i minne. Hit hör även fornsvenska munder m., visst tids- eller rumsmått, fornisländska o. fornnorska mund n., tid, tidpunkt, samt kanske också fornsvenska munder, fornisländska o. fornnorska mundr, gåva av brudgum till brudens giftoman (se Olson Appell, substantiv s. 328); jämför osmundsjärn. — Fornsvenska, fornisländska o. fornnorska (osv.) mund, hand, är besläktat med latin manus detsamma, men även 'makt, våld'. — Jämför myndig, myndling, munter, mån.