Synonymer till gud

• 1. gudomligt väsen, högre makt: Mars var krigets gud || -en;
     -ar
  2. Gud de kristnas gud, Herren;
     i vardagligt ord uttryck ofta med blekare (ibland allmänt förstärkande) betydelse: skyldig Gud och hela världen pengar skyldig alla möjliga, Gud skall veta att jag har försökt jag har verkligen försökt, Gud give att ... jag hoppas verkligen att, Gud nåde dig om ... (hotfull varning), Gud ske eller vare lov se gudskelov, det gick på Guds försyn fullständigt på måfå, för Guds skull för allt i världen;
     (i kraftuttryck) (gode) Gud!, gudars skymning || genitiv Guds [gutts];
     i stående uttryck finns den äldre formen Gudi = för, åt Gud: en Gudi behaglig gärning (en god gärning),

Uttryck som innehåller gud

• av Guds nåde

  Betydelse: Väldigt duktig

  Exempel: "Han är en fotbollsspelare av Guds nåde"

• Det ska gudarna veta

  Betydelse: Det är ett som är säkert

  Exempel: "Jo tack, det ska gudarna veta!"

• Det vete gudarna

  Betydelse: Vem vet?

  Exempel: "Det vete gudarna var han håller hus"

• det vilar i gudarnas knän

  Betydelse: det är ovisst (om framtiden)

  Exempel: "Vi har gjort allt vi kan göra, resten vilar i gudarnas knän"

• En syn för gudar

  Betydelse: Fantastisk att skåda

  Exempel: "pyramiderna var en syn för gudar"

• För Guds skull

  Betydelse: Vad du än gör

  Exempel: "Glöm för Guds skull inte att tanka"

• Gud bevare oss för det

  Betydelse: Må vi slippa det

  Exempel: "Ska han hålla tal? Gud bevare oss för det"

• Gud give att

  Betydelse: Vi får verkligen hoppas att

  Exempel: "Gud give att han överlever"

• Gud nåde dig om

  Betydelse: Du får absolut inte

  Exempel: "Nåde dig om du inte är snäll mot din lillasyster"

• Gud ska veta att

  Betydelse: Man kan lugnt säga att; det råder inget tvivel om

  Exempel: "Gud ska vetta att det var hårda tider"

• Gud vet

  Betydelse: Vem vet; jag tvivlar på

  Exempel: "Gud vet om de kommer att få barn någon gång"

• Gudars skymning

  Betydelse: Utrop av förvåning; herregud

  Exempel: "Gudars skymning vad dumt gjort!"

• göra något på Guds försyn

  Betydelse: Göra något trots stora risker, på vinst och förlust

  Exempel: "räddningsarbetet vid vulkanen skedde på Guds försyn"

• inte vara Guds bästa barn

  Betydelse: Vara en misskötsam eller kriminell person

  Exempel: "Han är kanske inte Guds bästa barn, men han är inte ond!"

• ta Gud i hågen

  Betydelse: Göra något trots att man är rädd

  Exempel: "Hon tog Gud i hågen och skrev ett brev till filmstjärnan"

1. Ibland får jag en impuls att lovprisa gud för att jag inte är en kändis.

2. Han sa att han inte var en vanlig dödlig utan en gud som kommit för att hjälpa oss och jag visste ju från början att det bara var båg och påhitt men han verkade njuta av det så jag lät honom hållas.

1. gud, fornsvenska guþ m., äldre: n. = isl.goð, guð n., m., got guþ, danska gud, fornsaxiska, anglosaxiska, engelska god, fornhögtyska got (nyhögtyska gott, jämför Gottfrid, Gotthard), ett speciellt germanskt ord av omstritt ursprung. Enligt Lidén Bezz. Beitr. 21: 97 av urindoeuropeiska *ghu-tes, rotbesläktat med sanskrit ghō-rás, skräckinjagande och dylikt, i så fall ett abstraktum på -tes med betydelse 'fruktan, vördnad' o. sedermera 'det som inger fruktan'. Snarare dock ett t-particip till urindoeuropeiska ghu, ropa, jämför sanskrit (puru-)hūta-, (mycket) åkallad, om guden Indra, möjligen med Osthoff KZ 24: 191 f.: genom magiska formler tillkallad eller frambesvuren, eller rent av abstrakt: trolldomsord (incantamentum), liksom sanskrit bráhman-; alltså ett ord med rötter i den primitiva magin. — Den stundom förekommande egendomliga användningen av gud i sammansättning såsom 'en riktig matgud', dvs. storätare, t. ex. Lunds dagblad 1919 22. 1, har motsvarigheter i t. ex. Dalins Arg.: trägud, ävensom i nutida uppländska o., särskilt allmänt, sörmländska bygdemål; jämför Hesselman Arg. Aum. I, s. 75. — Gud uppträder ofta i fnord. personnamn, t. ex. Gudmund, -run, jämför Gullbrand o. Gusten samt de från nyhögtyska komna namnen på Gott-. — Avledning av gud: fornisländska o. fornnorska, forndanska goði, tempelföreståndare, o. fornisländska o. fornnorska gyðja, tempelföreståndarinna, även (i sammans.): gudinna. — Den allmännaste indoeuropeiska beteckningen för 'gud' är annars urindoeuropeiska *deiuo- (med avljudsformer) = latin deus, sanskrit dēvá-, litauiska dẽvas, forniriska dia och så vidare (se Tyr). Andra uttryck äro t. ex. det med föregående ej besläktade grek theós (se djur) o. as 1. — Gudi lov, till fornsvenska guþi, dativ singular av guþ. — Gudi nog, o. 1550, innehåller väl ej den inhemska dativen av gud (i Gudi lov), utan beror snarast på inverkan från lågtyska gode noog, av god en noog, egentligen: Gud och nog = nyhögtyska Gott und genug, dvs.: (hava) Gud o. (därigenom hava) nog, eller på inhemsk utveckling av Gud och (å) nog, jämför med avseende på försvagningen av -o- till -e- i obetonad stavelse, tomtebolycka. Hjelmqvist Festskr. t. Söderwall s. 30 f. — Gudinna, fornsvenska gudhinna, med ändelsen från medellågtyska godinne = nyhögtyska göttin och så vidare I fornsvenska även det inhemska gudha; se Ludgo, Luggude. — Gudbarn, -fader, -moder (jämför gumma), -son, förr även: -broder, -syster, alla med motsvarigheter i fornsvenska, syfta på den andliga släktskap (fornsvenska guþsiviar, besläktat med nyhögtyska sippe, se under ätt), i vilken under den katolska tiden faddrar o. den döpte ansågos stå till varandra. — Gudlig, fornsvenska guþliker = danska gudelig. I fornsvenska med god betydelse, som dock redan försämrats i början av 1500-t.; se förspr. till. NT 1526; i sin ursprungligen betydelse dock ännu t. ex. hos Thorild; jämför Söderwall Hufvudep. s. 102, Hjelmqvist En ny källa för vår fosterl. odling s. 30. I betydelse 'gudfruktig' vid denna tid i stället gudaktig, NT 1526 (-ugh) och så vidare, vilket ävenledes sjunkit i betydelse (i sin äldre av 'gudfruktig' dock stundom ännu i biblisk o. religiös stil), o. gudfruktig, t. ex. 1544, förr även guds- = danska gudfrygtig, från medellågtyska godevruchtig o. äldre nyhögtyska gottfurchtig Luther, nyhögtyska gottesfürchtig. — Gudsfruktan, O. Petri = danska gudsfrygt, efter nyhögtyska gottesfürcht Luther, jämför fornisländska o. fornnorska guðhrǽzla, äldre danska gudsrædsle, efter det bibliska latin timor dei. — Gudom, fornsvenska guþdomber = fornisländska o. fornnorska guðdómr; se dom 2.