Synonymer till veta

• 1. ha kännedom om, känna till;
     vara säker på: vet du eller tror du bara ?;
     kunna: hon vet att uttrycka sig;
     (inte) veta av (inte) känna till, (inte) ha vetskap om;
     jag vill inte veta av ... (varnande) jag vill inte höra talas om;
     få veta av att man lever vara med om strapatser;
     bli grundligt utskälld;
     innan jag visste ordet av innan jag hann reagera;
     veta med sig vara medveten om;
     veta om känna till;
     inte veta till sig inte veta hur man skall reagera: de visste inte till sig av lycka
  2. (vardagligt ord) med försvagad betydelse i flera uttryck(et): veta hut se hut;
     det vete Gud, fåglarna, Gud vet jag har ingen aning;
     så mycket du vet det! nu gör du som jag säger, och därmed basta!;
     vet ni (du) vad! hör upp, jag har en idé, ett förslag;
     han är inte klok, vet jag! han är ta mig tusan inte klok || vet, visste, vetat

Uttryck med betydelsen veta

• Det vete fåglarna

  Betydelse: Ingen aning

  Exempel: "Det vete fåglarna var han är någonstans"

• Det vete gudarna

  Betydelse: Vem vet?

  Exempel: "Det vete gudarna var han håller hus"

• Det vete katten

  Betydelse: Ingen aning; det tvivlar jag på

  Exempel: "Det vete katten om vi har råd"

• Få nys om något

  Betydelse: Få reda på något

  Exempel: "När jag fick nys om att lokalen var ledig tvekade jag inte"

• kött på benen

  Betydelse: Bli mer innehållsrik; skaffa sig mer kunskap om något

  Exempel: "Manuset behöver lite mer kött på benen; om vi ska ta ett klokt beslut måste vi ha mer kött på benen"

0. Insynen i operationerna är minimal och det är svårt att veta hur många som dödats.

   Det är därför svårt att veta om den lagstadgade ordning som finns efterlevs.

   Men när hennes pappa fick veta slängde han mer eller mindre ut henne.

   - Jag har fått veta att min mamma bara gråter.

   Habeas corpus innebär att en fängslad person inom fastställd tid ska få veta skälen till att han eller hon har berövats friheten.

• Betydelse: Hålla något för sant ur tillräckliga grunder; hafva tydlig kunskap, tillräcklig erfarenhet, klart begrepp om ett ting, om dess tillvaro, natur och väsende; äfven liktydigt med Känna.

  Synonymer: afveta, känna, kunna, förstå, förstå sig på

1. veta = yngre fornsvenska, av äldre vita (imperfekt visse, kvar i dalm., sedan viste med analogiskt t ss. i ty.), se till, erfara, veta, känna = fornisländska o. fornnorska detsamma = danska vide, gotiska, fornsaxiska, anglosaxiska witan (jämför engelska to wit, nämligen, av anglosaxiska gerund. tó witanne), fornhögtyska wizzan (nyhögtyska wissen), ett preterito-presentiskt verb med ursprungligen perfektbetyd. av presens, urgermanska *wait : gotiska wait, fornsaxiska wêt, fornhögtyska weiz (nyhögtyska weiss), anglosaxiska wát (äldre engelska wot), fornisländska o. fornnorska veit, fornsvenska, svenska vet, och så vidare = urindoeuropeiska *u̯oida : sanskrit vēda, jag vet (se Veda), forngrekiska oída (av *u̯oid-) detsamma (jämför historia), egentligen: jag har sett, motsvarande latin vīdi (av *u̯oid-ī) i denna senare betydelse, till forngrekiska eìdon, såg (jämför idol, idyll), aor. inf. ideìn (jämför idé), fornslaviska vidëli, se, latin vidēre, se (jämför revidera, vidimera, vision), varav italienska vedere (se belvedär, vedett) o. franska voir (jämför vy); med motsvarande även i keltiska, baltiska o. armen. spr.; se för övrigt vetta. Jämför till betyd.-utvecklingen av pres. vet under lära. — Kausativum: urgermanska *waitian: fornhögtyska weizzen, låta veta, fornisländska o. fornnorska veita, utföra, hjälpa (egentl.: visa), fornsvenska vēta, låta erfara, giva, låta få, bevilja (jämför vålveta) = sanskrit vēdáyati, låter veta, tillkännagiver, meddelar. — Det numera blott vardagligt sup. vist förekommer redan i fornsvenska (jämte vitit, vitat = svenska vetat). — Veta hut, se hut. — Veta vad klockan har slagit, motsvarande i nyhögtyska — Det vete fåglarna, kanske eufemism för fan eller möjligen för att undvika Guds namn; jämför nyhögtyska das mag der kuckuck wissen o. Aristophanes Fåglarne 520: 'Då svor ej heller en mänska vid Gud, men vid fåglarna svuro de alla' (fauvué T* ovdelg åvdgcojioiv röre tfeöv, åW oQvvdac; äjravrec;); men å andra sidan även 600 — 601: 'man säger ju sålunda allmänt: »Nu känner ej någon min skatt, var han finnes, om icke måhända en fågel» (. . Oödeig oldev TÖV firjöavQÖv rov éfiövj nhi]v el TIS ^ö' ÖQVIS). — Jämför för övrigt vett, vetta, vis, visa, viss, vite.