Synonymer till presens
- presensform, nutidstempus; nutid, närvarande tid
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Du använder presens och det innebära förstås att du fortfarande betraktar dig som sjuk.
Verbformerna i dåtid avslöjar en och om man försöker kringgå problemet genom att skriva i presens desavoueras man av adjektiven.
Inte minst för att kameran från första stund hänger över axeln på vår man: sannolikt så nära ett subjektivt berättande i presens och första person singularis man kan komma utan att ta till tillbakablickar eller drömsekvenser.
Det syns inte att det är ett fall av den sällsynta presens konjunktiv.
Barn kan enligt henne ses som aktörer både i presens och i futurum.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
För mer information, klicka på informations-ikonen nedan.
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.
Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!
Nordiskt namn som sannolikt är en maskulinform av namnet Runa, vilket är en kortform på namn som inledes med Run-: hemlighet.
Nordiskt namn som består av betydelseelementen gud och hemlig visdom.
Besläktade namn: Runo, Runa, Guje
singular | plural | |
---|---|---|
obestämd form | obestämd form | |
nominativ | ett presens | presens |
genitiv | ett presens | presens |