puss

Synonymer till puss

vattenpöl, pöl, liten vattensamling, göl
(vard.) kyss, slät, tryckare

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Vad betyder puss?

1. liten vattenpöl || -en;
  -ar
1. (vardagligt ord) kyss || -en;
  -ar

Hur används ordet puss?

På vägen hem från dagis ville han hoppa i varje puss.
Säkerhetspersonal lyckades inte stoppa mannen förrän han gett Messi en kram och en puss på huvudet.
Innan dess hade han hunnit med att bli varnad i slutet av den första halvleken efter en oväntad puss på halsen från argentinaren Renato Civelli.
Men i slutet av matchen lyckades en åskådare i Barcelonatröja med Messis nummer ta sig ända fram till den store lille liraren och ge honom en kram och en puss i pannan.
Fredrik Reinfeldt får en puss av hustrun Filippa när han kommer ned från scenen efter att ha hållit sitt sommartal i solskenet.
Efteråt kommer Dan Hansson att sucka över att inte en enda puss kom med på bild.
Den annars så kylige Stenson gav till och med Wilson en puss efter segern.

puss i ordbok från 1870

Betydelse: Liten vattensamling på marken.
Synonymer: sjö, hav, träsk, moras, myr, kärn, kärr, mosse, sump, pöl

Historik för puss

1. puss, vattenpuss, t. ex. Hels. 1587, Burens Suml. o. 1600, Petreius 1615, yngre fornsvenska puss Cod. Ups. G 20 s. 16: leerpwz, s. 144: vatu pwzs (eller vatn?): åtminstone delvis (jämför nedan) motsvarande svenska dialekt pyss, norska puss, pūs, danska pus, danska dialekt pūs, med avljudsformen norska pøysa, dypöl, besläktat med pussig, pusta, påse, pösa ävensom pys; sannolikt till en urgermanska rot pūs, svälla, blåsa och dylikt, parallell med put, vartill med liknande betyd.-skiftningar putt (vars urgermanska börd dock är oviss), puta (däremot säkert ej, såsom också antagits, putte); jämför Noreen Sverige etym. s. 59, Persson Indog. Wortf. s. 264 f. — Fornsvenska putz, brunn, (dy)pöl, helvete, hör däremot på ett eller annat sätt tillsamman med putt o. (resp. eller) latin puteus (franska puits); se under putt. Ordet, under formen puts, är allmänt i äldre nysvenska, till o. 1700, o. sannolikt (genom assimilation av ts till ss) en andra källa för nysvenska puss.
2. puss, kyss, Hesselius 1740, men verbet pussa redan 1692 i brev: 'Sparren pussar din tiortell', M. Stenbock 1705: 'puss (dvs. pussa) alla mina ungar',, likaledes i brev. Av omtvistad härledning. Enligt K. F. Johansson KZ 36: 355, IF 14: 319 egentligen med betydelse 'mun' o, besläktat eller identiskt med det dock i formellt avseende flertydiga iriska bus, läpp, gäliska: mun med tjocka läppar, jämför med avseende på betydelse latin osculum, liten mun o. kyss, engelska to mouth, kyssas: mouth, mun, nyhögtyska mündchen, svenska dialekt lillmun Delsbo, varjämte kan erinras om äldre nysvenska pussmunken, puss, varom nedan. Snarast är emellertid det svenska ordet en bildning av samma ljudhärmande eller ljudsymboliska karaktär som t. ex. stammen kuss- i kyss, litauiska buczů'ti, kyssa, äldre nyhögtyska buss, kyss, dialekt bussen o. engelska buss, kyssa osv.; jämför Persson Indog. Wortf. s. 260 n. 2. Om svenska dialekt muss se kyss. För lågtyskt ursprung talar i sin mån äldre nysvenska pussmunken eller -munkin 1600-t., till munken, liten mun.