Synonymer till rikta

• 1. (skriftspr.) göra rik(are), berika || -de
• 2. göra rak, jämn osv.: rikta ett skevt hjul || -de
• 3. vända åt visst håll (för att nå, träffa): rikta blicken, geväret, kritik, rikta en fråga, ett tack till någon || -de

Uttryck som innehåller rikta

• rikta in sig på något

  Betydelse: Koncentrera sig på något

  Exempel: "Företaget slutade tillverka spelkonsoler och riktade in sig på att producera tv-spel"

• rikta ljuset mot något

  Betydelse: Belysa, undersöka något

  Exempel: "Det är dags att rikta ljuset mot korruptionen"

1. Allt man behöver göra är att rikta hoppen åt sidorna.

   För att fånga motiv i rörelse utan att de blir oskarpa är det en annan väsentlig del av kameran som vi ska rikta blickarna mot: slutaren.

   Den brittiska välgörenhetsorganisationen Childnet International uppmanar nu allmänheten att täcka över sina laptops eller rikta kamerorna mot en vägg när de inte används.

   Med erfarna händer förmedlar han rent fysiskt hur den unge dansaren ska rikta all sin uppmärksamhet mot Julia.

   Han anser också att det är orättvist att enbart rikta kritik mot Japan.

   Nordkorea har svarat med att placera missiler i stridsberedskap och rikta dem mot amerikanska och sydkoreanska mål.

   Förlust och skåningarna kan rikta in sig på kvalseriespel.

   Svenskorna får nu rikta in sig på lördagens bronsmatch.

   Men genom att rikta branschens blickar åt samma håll påverkar de likväl hur trender utvecklas.

   Möjligen ingår detta i en strategi för att rikta uppmärksamheten från att Google vet mer om enskilda än NSA gör.

2. Skedens skaft ser lite väl böjt ut så jag får försöka rikta det så gott det går.

3. Med en nyöversättning av ett klassiskt verk kan man rikta språket med moderna ord och på så sätt fräscha upp det.

• Betydelse: Vända något åt ett visst håll, åt en viss punkt.

  Synonymer: vända, vrida, vränga, dreja, sno, hiva, förvända, förvrida, förvränga

1. 1. rikta, göra rik = yngre fornsvenska, avledning av fornsvenska rikt, rikedom, nybildning till rik av samma slag som fornsvenska fikt, fikande, snikt, snikenhet, efter mönstret av gamla bildningar på urgermanska -iþō o. urindoeuropeiska -ti.
2. 2. rikta, syfta, måtta, t. ex. Rosenfeldt 1698 (richt-; om kanonexercis); även hos Serenius 1741 o. Lind 1749 blott om kanoner, från medellågtyska eller nyhögtyska richten, av fornsaxiska rihtian, fornhögtyska rihtan = gotiska raíhtjan och så vidare, egentligen: göra rät, avledning (med i-omljud) av urgermanska *rehta-, rät, rak. Sverige räta, rätta (väl för *rīt(t)a) ha rönt påverkan av rät; jämför förhållande mellan slikta (nyhögtyska schlichten) o. släta. — Till nyhögtyska richten hör richter, domare, egentligen: som ordnar, styr, varav det i svenska lånade familjen. Richter. — En avledning (med i-omljud) av urgermanska *rehta-, rät, är även nyhögtyska richtig o. medellågtyska richtich, varav danska rigtig o. svenska riktig, allmänt först på 1620-30-t. t. ex. Gustaf II Adolf (richtig som adv.), delvis i nu obrukl. anv.; jämför uppriktig.