skräck

Synonymer till skräck

fasa, skrämsel, förfäran, rädsla, förskräckelse, panik, fruktan, bävan, byxångest, ångest, besinningslöshet, fobi, harighet, hjärtängslan, noja, räddhåga, terror

motsatsord

lugn, kyla; glädje

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Vad betyder skräck?

1. ångestladdad rädsla, fasa;
  skräckinjagande företeelse: hon är traktens skräck || -en

Uttryck och ordspråk relaterade till skräck

Uttryck med betydelsen skräck

Få kalla kårar
Betydelse: Bli skräckslagen
Exempel: Jag fick kalla kårar när jag såg en låga flamma upp i kärret
Håret reser sig på någons huvud
Betydelse: Någon blir skräckslagen
Exempel: Håret reste sig på hans huvud när han såg björnen i skogsbrynet
Nackhåren reser sig
Betydelse: Man får rysningar (av välbehag eller obehag)
Exempel: Nackhåren reser sig när jag hör henne sjunga

Hur används ordet skräck?

Dementierna tycks verkningslösa; skräck är den bästa grogrunden för rykten.
En terrorvåg med nio bombdåd i populära affärsdistrikt och på folktäta marknader i Bagdad spred skräck och död i Iraks huvudstad på tisdagen.
Hon fokuserar på mäns skräck för att bli feminiserade.
Den explosionsartade ökningen av krokodilstammen i Australien sätter skräck i befolkningen.
Kattdödaren i Högsbo i Göteborg fortsätter att sprida skräck i området.

skräck i ordbok från 1870

Betydelse: Ytterlig förskräckelse, som betager all besinning.
Synonymer: fruktan, räddhåga, rädsla, farhåga, förskräckelse, bävan, förfäran, förfärelse, skrämsel, fasa

Historik för skräck

skräck, 1626, 1627 = danska skr ask, från nyhögtyska schreck, av medelhögtyska schrecke, av verbet schrecken (erschrecken osv.), bliva förskräckt, i medelhögtyska dessutom 'fara upp', av fornhögtyska screcchan st. verbet, hoppa (jämte screcchön, scricchan), jämför nyhögtyska heuschrecke, gräshoppa. Härtill kausativet fornhögtyska screcchan, egentligen: komma (någon) att hoppa, medellågtyska, nyhögtyska schrecken (imperfekt -té), varifrån äldre nysvenska skråcka (i av-, förskräcka), L. Petri osv; jämför sk räck a 3. Med avseende på betyd.-utvecklingen se det skrämma. - Urgermanska stam *skrekk-9 av *skre%n-9 av Zupitza KZ 35: 269 sammanställt med forniriska scréoin, skräck (av *skregni-)9 dock enligt H. Pedersen Keltiska Gramm. 1:81 en sekundär form eller beroende på skrivfel. - Om norska skrikka, hoppa, dansa, se Torp Etym. ordb. s. 619. - En inhemsk stam för 'skräck, förskräcka' föreligger i svenska dialekt (Bohusl.) fala vid, förskräckas, fal, förskräcklig, hemsk, Ska., Hall., motsvarande fornisländska o. fornnorska fcéla, förskräcka, danska fcel9 avskyvärd, ful, och så vidare, av urgermanska *fcél-9 i avljudsförh. till fornisländska o. fornnorska felmr i felmsfullr, nyisländska /e/mr, skräck, gotiska usfilma, förskräckt, fornisländska o. fornnorska felmta, vara rädd (vartill deverb. felmtr, skräck), av urgermanska *falmatjan, och så vidare, besläktat med forngrekiska pelemizö, sätter i stark rörelse, alltså med en betyd.-utveckling liknande den i skräck. - En annan likbetydande, men ej tillfredsställande förklarad urgermanska stam för 'skräck' är -gis-, gais- i gotiska usgeisnan, bli förskräckt, o. usgaisjan, förskräckas.