Synonymer till skäkta
subst.
- (hist.) armborstpil
- vägglus
- skäktkniv
Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?
Vad betyder skäkta?
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Hur används ordet skäkta?
En modern skäkta i aluminium för tävlingsskytte.
Bland de många äldre namn som getts pilört finns skäkta (jämför skäkta, en bredbladig pil), bläcke, skottgräs, sylgräs och pilblomster.
Vägglus eller skäkta (Cimex lectularius) är en insekt som blir fem till åtta millimeter lång.
Ordet skäkta brukar användas generellt om armborstpilar men Olaus Magnus betecknar skäkta som en specifik piltyp när han säger att den var en bred (bredspetsad) järnskodd pil som i krig mest användes mot hästar.
Skäktkniv (eller skäktträ, skäktsvärd och skäkta) är ett knivliknande redskap som används vid skäktning av lin.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
Historik för skäkta
- 1. skäkta, vägglus, Linné o. 1750; ofta i samman s. väggskäkta, väl något slags eufemistisk beteckning av samma slag som svenska o. svenska dialekt väggjungfru, väggmadam (till madam i dess äldre förnämligare betyd.), väggorm (till orm i betydelse 'mask') eller som nyhögtyska wanze, ett slags smekform (med det i dylika ord vanliga suffixet -ze) till nyhögtyska dialekt wandjans (fornhögtyska wantlus).
- 3. skäkta, verb, slå agnar eller skävor ur lin, t. ex. 1762; för övrigt möjligen redan hos Burens: 'skäkta af skaka'; jämför 1639: skäckt-fall; sannolikt ett urgermanska Iterativum *skakatjan (bildat som längta, skämta och så vidare) till skaka, jämför norska skaka o. danska skage i samma betydelse o. svenska dialekt skaka, linbråka, ävensom svenska dialekt *skäcka, skaka, skäkta. På grund av äldre nysvenska (Columbus Ordesk.), svenska dialekt skäfla (jämför dwerbalives skaffa, linavfall, även i Berlin Läseb. i naturl.), danska skcette detsamma antager dock Tamm Fon. kännet. s. 38 som en alternativ möjlighet lån från ett medellågtyska *schechten, av äldre *scheften (= svenska dialekt skäfta), avledning av schaft, stång, yngre schacht (= svenska schakt, skaft); Falk-Torp s. 1006 ser i danska skcette snarast ett urgermanska *skahtian, avledning av urgermanska *skahti-, till skaka. — Härtill substantiv skäkta, B rol. ihugk.; därest ordet är inhemskt, bildat av verbet liksom de (ungef.) likabetyd. svenska o. svenska dialekt skak^i, gärma, häckla, klyfta, (lin)-bryta, (lin)bråka.
- 2. skäkta, nu blott hist. o. nrkais., pil, i dialekt (förr) även: spjutet i giller, yngre fornsvenska skcekla, kastspjut eller större pil = norska skjekia, pil, från medellågtyska schechl, spjutskaft, eller ett *schechte, till schacht, skaft (= svenska schakt), formellt = fornisländska o. fornnorska skepta, kastspjut (till skaft). - Härtill växtn. skäkteblad, -gräs, Sagittaria sagittifolia, pilblad, Schroderus Gom. 1640: skäékiegräs-, med syftning på de pillika bladen.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Liknande ord till skäkta
skäkta i sammansättningar
Rösta på användares bidrag
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
För mer information, klicka på informations-ikonen nedan.
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.
Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Nästkommande ord
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Staffan
Nordisk variant av det latinska namnet Stephanus: segerkrönt.
Stefan
Grekisk variant av det latinska namnet Stephanus: segerkrönt.
Besläktade namn: Tapani, Steve, Stephen, Sephanie, Steffen, Steffan, Stefanus, Stefano, Stefania, Istvan, Esteban
Mest söktaföregående vecka
Hur böjs skäkta?
| singular | plural | |||
|---|---|---|---|---|
| obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
| nominativ | en skäkta | skäktan | skäktor | skäktorna |
| genitiv | en skäktas | skäktans | skäktors | skäktornas |
| aktiv | passiv | |
|---|---|---|
| grundform | att skäkta | att skäktas |
| nutid | skäktar | skäktas |
| dåtid | skäktade | skäktades |
| supinum | har|hade skäktat | har|hade skäktats |
| imperativ | skäkta | |
| particip | ||
| presens | skäktande | |
| perfekt | en skäktad ett skäktat den|det|de skäktade | |